headline,url,canonicalUrl,datePublished,articleBody,articleBodyHtml,inLanguage,datePublishedRaw,mainImage,images,description,authors,metadata->probability,metadata->dateDownloaded,dateModified,dateModifiedRaw
Explosion i bostadshus i Norrköping,https://www.svd.se/a/0Q3PR0/explosion-i-bostadshus-i-norrkoping,https://www.svd.se/a/0Q3PR0/explosion-i-bostadshus-i-norrkoping,2023-02-21T04:02:54+00:00,"En explosion inträffade i ett flerfamiljshus i Norrköping under natten till tisdagen. Ingen person skadades och platsen är avspärrad.
– Något har exploderat i trappuppgången till ett flerfamiljshus. Det var ingen jätteexplosion och ingen person har skadats men det är splitterskador i trappen och skador på dörren, säger Magnus Holmström, vakthavande befäl vid polisregion Öst.","
En explosion inträffade i ett flerfamiljshus i Norrköping under natten till tisdagen. Ingen person skadades och platsen är avspärrad.
– Något har exploderat i trappuppgången till ett flerfamiljshus. Det var ingen jätteexplosion och ingen person har skadats men det är splitterskador i trappen och skador på dörren, säger Magnus Holmström, vakthavande befäl vid polisregion Öst.
",sv,2023-02-21T04:02:54.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/711be5b1-b686-41c0-846e-3441004c8f41?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=b6d6ae1f3b843f42b295456f9fc006ab2f55079b,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/711be5b1-b686-41c0-846e-3441004c8f41?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=ca3fe8ce8d1316cd4aa740d5335656478674a168""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/711be5b1-b686-41c0-846e-3441004c8f41?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=577f6b9e8d9192b21da2337480a64cfbead1eaf8""
}
]","En explosion inträffade i ett flerfamiljshus i Norrköping under natten till tisdagen. Ingen person skadades och platsen är avspärrad. – Något har exploderat i trappuppgången till ett flerfamiljshus. Det var ingen jätteexplosion och ingen person har skadats men det är splitterskador i trappen och skador på dörren, säger Magnus Holmström, vakthava...","[
{
""name"":""TT"",
""nameRaw"":""TT""
}
]",0.8874837,2023-02-21T00:00:00Z,,
Fem mobbare döms för ofredande,https://www.svd.se/a/0QQzvo/fem-mobbare-doms-for-ofredande,https://www.svd.se/a/0QQzvo/fem-mobbare-doms-for-ofredande,2022-10-21T00:19:20+00:00,"Fem tonårspojkar döms till böter för ofredande, sedan två av dem tvingat in en skolkamrat i en soptunna som de sedan rullade ut i en korridor, rapporterar Västerbottens-Kuriren.","Fem pojkar på en skola i Västerbotten döms för ofredande. Arkivbild. Foto: Andreas Hillergren/TT
Fem tonårspojkar döms till böter för ofredande, sedan två av dem tvingat in en skolkamrat i en soptunna som de sedan rullade ut i en korridor, rapporterar Västerbottens-Kuriren.
",sv,2022-10-21T00:19:20.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/6596fad7-8f92-4311-b787-9dc4304b1f98?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=585aef80993c87863645af3e81af6f4156d699bb,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/6596fad7-8f92-4311-b787-9dc4304b1f98?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=837d5cfc0a7eafb73dd81a1b777361322dadca1b""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/6596fad7-8f92-4311-b787-9dc4304b1f98?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=20c907a75085f43261ca5eea4ddbcf0a42857e31""
}
]","Fem tonårspojkar döms till böter för ofredande, sedan två av dem tvingat in en skolkamrat i en soptunna som de sedan rullade ut i en korridor, rapporterar Västerbottens-Kuriren. Där tog några av de andra över, och rullade ut tunnan för en trappa. Pojken fick en misstänkt spricka i ett revben, och en sned bröstkota. I utredningen har han sagt sig...","[
{
""name"":""TT"",
""nameRaw"":""TT""
}
]",0.87575954,2022-10-21T00:00:00Z,,
Vem städar? Stridsfrågan på tufft klimatmöte,https://www.svd.se/a/WR0AR2/vem-stadar-stridsfragan-pa-tufft-klimatmote,https://www.svd.se/a/WR0AR2/vem-stadar-stridsfragan-pa-tufft-klimatmote,2022-11-06T07:11:29+00:00,"COP27 i Sharm el-Sheikh har av vissa på förhand utsetts till ”det svåraste klimatmötet någonsin”. Anledningarna är flera.
Rapporter inför mötet har varnat för att ländernas klimatlöften är långtifrån tillräckliga och att vi är väg mot 2,4–2,6 graders uppvärmning vid slutet av århundradet. Alltså långtifrån 1,5-gradersmålet som världens ledare blåste liv i så sent som vid fjolårets möte i Glasgow.","
COP27 i Sharm el-Sheikh har av vissa på förhand utsetts till ”det svåraste klimatmötet någonsin”. Anledningarna är flera.
Rapporter inför mötet har varnat för att ländernas klimatlöften är långtifrån tillräckliga och att vi är väg mot 2,4–2,6 graders uppvärmning vid slutet av århundradet. Alltså långtifrån 1,5-gradersmålet som världens ledare blåste liv i så sent som vid fjolårets möte i Glasgow.
",sv,2022-11-06T07:11:29.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/aeec6493-9f50-4afe-90f6-68327ea17563?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=4158a1f45ef1f4213cc4d3622327619b6eec1461,,Förtroendet mellan rika och fattiga länder – och frågan om vem som ska betala klimatnotan. Mycket står på spel när det kanske svåraste klimatmötet hittills inleds i Egypten.,"[
{
""name"":""Hanna Odelfors/TT"",
""nameRaw"":""Hanna Odelfors/TT""
}
]",0.8513630600000001,2022-11-06T00:00:00Z,,
Teknikfolkets paradis åter – bästa från CES,https://www.svd.se/a/nQG3Ea/teknikfolkets-paradis-ater-basta-fran-ces,https://www.svd.se/a/nQG3Ea/teknikfolkets-paradis-ater-basta-fran-ces,2023-01-08T13:24:09+00:00,"Personliga hunden Dog-E
Robothunden Dog-E är knappast först inom genren konstgjorda husdjur, men ett exemplar av Dog-E kommer med en annorlunda finess: varje hund bjuder på unika egenskaper och personlighetsdrag, lovar tillverkaren. En hund går loss på 80 dollar, enligt teknikmagasinet Wired, och hundarna kan lysa i olika färger, har mikrofon, högtalare och kan kontrolleras via en app.
Lugnande kudde
Robotkudden Fufuly ska vara ett hjälpmedel för att slappna av genom att kopiera andningsrytmen. Enligt japanska tillverkaren Yukai Engineering kan den mjuka kudden expandera och dra ihop sig, samt vibrera när den trycks mot magen. Tanken är att kudden ska bidra till långsammare och djupare andning och hjälpa personer som arbetar på distans att koppla av, skriver AP.
”Talande” djur
Företaget FluentPet erbjuder knappar som ger en röst till ditt husdjur. Genom en hexagonformad plastmatta kan djuren trycka på olika knappar som berättar att djuret är hungrig, behöver gå ut eller vill leka.
– Vi upptäcker att när hundar faktiskt vet att de blir förstådda med hjälp av knapparnas precision och specificitet, så klagar de mindre för att de inte längre undrar om de faktiskt kommunicerade vad de ville, säger Leo Trottier, vd på FluentPet, till AP.
Hjälp bakom bardisken
Drickaroboten Adam kan göra te och andra drycker – en av många robotvarianter som visas upp på CES 2023. Richtech Robotics har producerat roboten, som enligt bolaget kan jobba både på tebjudningar, som barista och bartender för den som inte orkar blanda sin egen cocktail.","
Personliga hunden Dog-E
Robothunden Dog-E är knappast först inom genren konstgjorda husdjur, men ett exemplar av Dog-E kommer med en annorlunda finess: varje hund bjuder på unika egenskaper och personlighetsdrag, lovar tillverkaren. En hund går loss på 80 dollar, enligt teknikmagasinet Wired, och hundarna kan lysa i olika färger, har mikrofon, högtalare och kan kontrolleras via en app.
Robotkudden fufuly kopierar människans andning. Foto: John Locher/AP
Lugnande kudde
Robotkudden Fufuly ska vara ett hjälpmedel för att slappna av genom att kopiera andningsrytmen. Enligt japanska tillverkaren Yukai Engineering kan den mjuka kudden expandera och dra ihop sig, samt vibrera när den trycks mot magen. Tanken är att kudden ska bidra till långsammare och djupare andning och hjälpa personer som arbetar på distans att koppla av, skriver AP.
FluentPet är en plastmatta med knappfunktion som husdjur kan använda för att bli förstådda. Foto: John Locher/AP
”Talande” djur
Företaget FluentPet erbjuder knappar som ger en röst till ditt husdjur. Genom en hexagonformad plastmatta kan djuren trycka på olika knappar som berättar att djuret är hungrig, behöver gå ut eller vill leka.
– Vi upptäcker att när hundar faktiskt vet att de blir förstådda med hjälp av knapparnas precision och specificitet, så klagar de mindre för att de inte längre undrar om de faktiskt kommunicerade vad de ville, säger Leo Trottier, vd på FluentPet, till AP.
Adam the beverage robot. Foto: John Locher/AP
Hjälp bakom bardisken
Drickaroboten Adam kan göra te och andra drycker – en av många robotvarianter som visas upp på CES 2023. Richtech Robotics har producerat roboten, som enligt bolaget kan jobba både på tebjudningar, som barista och bartender för den som inte orkar blanda sin egen cocktail.
",sv,2023-01-08T13:24:09.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/4f737346-9fff-4506-a520-d88490e2e3b8?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=909c383a98057134e41f01b7eb5c1323f126cd03,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/4f737346-9fff-4506-a520-d88490e2e3b8?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=98b9731e086bfde4b76af0c2bbfa0d66d26d8549""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/3c27fe0f-8aad-4e95-aa5b-bee7ffc63397?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=b97b9bf5d453f3758cbea2e2fa2bb7aa53a12f46""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/bd3b5155-2d33-43f8-aeee-aa7840c313b4?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=a985ca29111dcf9876d792079a3cc08533670cab""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/4f737346-9fff-4506-a520-d88490e2e3b8?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=f04eb3ae0d2a6f5e5f80586c149261e602d3eb07""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/1b1ce47d-08ba-476c-96b0-acc644720919?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=7bfb3b46df477631cbdb3a2549054b53d5e1299b""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/973a5048-bc4a-4566-a32f-fde209f7e6b9?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=d36e3c80405d1f2e1bb8eafc71fb2f1e548226d7""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/3c27fe0f-8aad-4e95-aa5b-bee7ffc63397?fit=crop&format=auto&h=267&q=80&upscale=true&w=400&s=669834f5277286fa8fde2fdc898938ad9058efb7""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/be98720c-578b-4bf3-9638-f1e4a6569630?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=dfce9d733f34c26c74ee08a48e58024752f520a9""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/92844438-cfba-48e7-b50c-ee18f822636c?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=2ae2ac0af7989ff82cf523c6f839d765bfda743c""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/656ad6b0-3d94-4561-8159-3a0977a4103b?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=5bb6a93ac6ef4c727853e056556d2e93f3ba5134""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/bd3b5155-2d33-43f8-aeee-aa7840c313b4?fit=crop&format=auto&h=267&q=80&upscale=true&w=400&s=e5c27004570f62532cd263900212dd9a76d23d70""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/1b1ce47d-08ba-476c-96b0-acc644720919?fit=crop&format=auto&h=267&q=80&upscale=true&w=400&s=8e6561e3a4760fc83fe1f14ad80993cf15ed66fb""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/be98720c-578b-4bf3-9638-f1e4a6569630?fit=crop&format=auto&h=267&q=80&upscale=true&w=400&s=54ee557d9fc68c9cec0f89198a3e9fbe63bf623e""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/973a5048-bc4a-4566-a32f-fde209f7e6b9?fit=crop&format=auto&h=267&q=80&upscale=true&w=400&s=abfed3c7ceabb7883ae565a521792dde690b1f03""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/656ad6b0-3d94-4561-8159-3a0977a4103b?fit=crop&format=auto&h=267&q=80&upscale=true&w=400&s=b2255f7a641d58c32346495ae3ef7ddb22cb286b""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/92844438-cfba-48e7-b50c-ee18f822636c?fit=crop&format=auto&h=267&q=80&upscale=true&w=400&s=181f33bdd15927f14bad0463eb9a020a238d9c84""
}
]","Efter två pandemiår är teknikfolkets högtidsfest, elektronikmässan CES i Las Vegas, Nevada, tillbaka. Personliga robothundar, flygande säkerhetskamera och hjälp med makeup för rörelsehindrade hör till årets höjdpunkter när SvD går igenom utbudet på CES.","[
{
""name"":""Erik Bergin"",
""nameRaw"":""Erik Bergin""
}
]",0.9377452,2023-01-08T00:00:00Z,,
Swedbanks sajt uppe efter nätattack,https://www.svd.se/a/0edbfaf2-6241-4391-b535-3deed885731a/swedbanks-sajt-uppe-efter-natattack,https://www.svd.se/a/0edbfaf2-6241-4391-b535-3deed885731a/swedbanks-sajt-uppe-efter-natattack,2015-11-06T18:23:49+00:00,"– Attacken har upphört och Swedbanks hemsida är uppe och våra tekniker bedömer att den är hyfsat stabil nu, säger Claes Warrén, pressansvarig på Swedbank.
Han säger att Swedbank kommer att utföra en del tester så vissa störningar kan fortsätta att drabba sajten under natten till lördagen.
– Men attackmässigt bedömer vi att den är stabil, säger Warrén.
Det var klockan 10.20 som attacken mot hemsidan började märkas.
– Det är en så kallad ddos-attack, en överbelastningsattack, säger Warrén.","
– Attacken har upphört och Swedbanks hemsida är uppe och våra tekniker bedömer att den är hyfsat stabil nu, säger Claes Warrén, pressansvarig på Swedbank.
Han säger att Swedbank kommer att utföra en del tester så vissa störningar kan fortsätta att drabba sajten under natten till lördagen.
– Men attackmässigt bedömer vi att den är stabil, säger Warrén.
Det var klockan 10.20 som attacken mot hemsidan började märkas.
– Det är en så kallad ddos-attack, en överbelastningsattack, säger Warrén.
",sv,2015-11-06T18:23:49.000Z,https://static.svd.se/assets/assets/images/logo-sharing-backup.png,"[
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/techbrief-for-menu.png""
}
]",Sajten swedbank.se utsattes för en cyberattack under fredagsförmiddagen och låg nere hela dagen. Först vid 20.45-tiden var sajten åter igång.,"[
{
""name"":""TT"",
""nameRaw"":""TT""
}
]",0.7765361,2023-02-23T00:00:00Z,,
Fler överlevande söker hjälp,https://www.svd.se/a/9e89df3e-65be-3e68-bc87-1e2dfff68230/fler-overlevande-soker-hjalp,https://www.svd.se/a/9e89df3e-65be-3e68-bc87-1e2dfff68230/fler-overlevande-soker-hjalp,2005-06-24T03:30:06+00:00,"aldrig varit i Thailand, ändå finns det en thailändsk ort hon ständigt lever med: Khao Lak.
– Khao Lak är ett ord som gör ont, säger hon när vi träffas på hennes trivsamt inredda mottagning i Gamla stan i Stockholm.Åtskilliga gånger i veckan sitter hon och lyssnar till de överlevandes berättelser från mardrömmen i Khao Lak och andra platser i Thailand. Det mest smärtsamma tycker hon är föräldrarnas berättelser. De vars barn slets ur deras armar och försvann i vågen. De som försökte skydda sina barn men misslyckades.Samtidigt som de måste leva med det egna traumat är de uppfyllda av sorgen och saknaden efter barnen. Att så få barn ännu har identifierats gör att sorgeprocessen i många fall stannar upp. Det är svårt att gå vidare innan man som förälder fått all möjlig visshet om vad som hänt ens barn.
– Varje dag är en evig väntan för dessa föräldrar. Kan man inte få tillbaka sina barn i livet vill man åtminstone kunna ta hem dem och begrava dem i hemlandet, säger KristinaBrandänge.Behovet av identifiering är stort hos alla drabbade.Hon jämför med Estoniakatastrofen då också många anhöriga kämpade förgäves för att få hem sina nära. Skillnaden då var att man så tidigt visste att alla som inte hittats var döda. Nu är det en mer utdragen och långsam process. Kristina Brandänge beskriver det som en fördröjd sorgeprocess.
Det finns de som har försökt ta sina liv och måste tvångsvårdas med vårdintyg på psykiatrisk klinik för att de inte orkar längre. Andra har hamnat i djupa depressioner som riskerar att bli långvariga så länge de anhöriga inte hittas.Svårigheterna fördjupas av att vissas vänner och arbetskamrater nu uppenbart börjar tröttna på att lyssna på deras berättelser.”Nu har det gått så lång tid och du har ju ändå överlevt”, menar en del anhöriga.Andra bara vänder bort blicken eller går över på andra sidan gatan för att de inte vet vad de ska säga.
För att själv orka med har Kristina Brandänge tvingats gå i terapi. Hon funderar också på att besöka KhaoLak-området för att öka sin egen förståelsen av traumat.
– Det är viktigt att jag vågar vara totalt närvarande och inte värjer mig för deras berättelser och djupa smärta, säger hon.Den bästa hjälpen för de drabbade tror hon är att träffa andra i samma situation. Men alla är inte mogna för det. För en del av dem är den egna upplevelsen så stark att de ännu inte orkar ta in andras berättelser.
– Många kommer först nu och vill börja i samtalsgrupp.Med hjälp av gruppsamtalen blir sorgen och skräckupplevelserna med tiden möjliga att hantera. Till hösten startar nya samtalsgrupper, både i Stockholm och i andra delar av landet.
Kristina Brandänge beskriver sorgeprocessen som ett stort pussel där bit efter bit måste fram och beskådas i ljuset. Kraften att läka finns hos alla men den tar olika lång tid beroende på ålder och vad man upplevt tidigare i livet.Sista biten i pusslet kallar hon försoningsbiten. Då har läkningen gått så långt att sorgen kan förvandlas till en kraft i ens inre, en tacksamhet föratt få ha levt med den omkomna.
– Då är pusslet lagt och livet kan gå vidare, även om det aldrig mer blir detsamma igen.
anna-lena haverdahl","
aldrig varit i Thailand, ändå finns det en thailändsk ort hon ständigt lever med: Khao Lak.
– Khao Lak är ett ord som gör ont, säger hon när vi träffas på hennes trivsamt inredda mottagning i Gamla stan i Stockholm.Åtskilliga gånger i veckan sitter hon och lyssnar till de överlevandes berättelser från mardrömmen i Khao Lak och andra platser i Thailand. Det mest smärtsamma tycker hon är föräldrarnas berättelser. De vars barn slets ur deras armar och försvann i vågen. De som försökte skydda sina barn men misslyckades.Samtidigt som de måste leva med det egna traumat är de uppfyllda av sorgen och saknaden efter barnen. Att så få barn ännu har identifierats gör att sorgeprocessen i många fall stannar upp. Det är svårt att gå vidare innan man som förälder fått all möjlig visshet om vad som hänt ens barn.
– Varje dag är en evig väntan för dessa föräldrar. Kan man inte få tillbaka sina barn i livet vill man åtminstone kunna ta hem dem och begrava dem i hemlandet, säger KristinaBrandänge.Behovet av identifiering är stort hos alla drabbade.Hon jämför med Estoniakatastrofen då också många anhöriga kämpade förgäves för att få hem sina nära. Skillnaden då var att man så tidigt visste att alla som inte hittats var döda. Nu är det en mer utdragen och långsam process. Kristina Brandänge beskriver det som en fördröjd sorgeprocess.
Det finns de som har försökt ta sina liv och måste tvångsvårdas med vårdintyg på psykiatrisk klinik för att de inte orkar längre. Andra har hamnat i djupa depressioner som riskerar att bli långvariga så länge de anhöriga inte hittas.Svårigheterna fördjupas av att vissas vänner och arbetskamrater nu uppenbart börjar tröttna på att lyssna på deras berättelser.”Nu har det gått så lång tid och du har ju ändå överlevt”, menar en del anhöriga.Andra bara vänder bort blicken eller går över på andra sidan gatan för att de inte vet vad de ska säga.
För att själv orka med har Kristina Brandänge tvingats gå i terapi. Hon funderar också på att besöka KhaoLak-området för att öka sin egen förståelsen av traumat.
– Det är viktigt att jag vågar vara totalt närvarande och inte värjer mig för deras berättelser och djupa smärta, säger hon.Den bästa hjälpen för de drabbade tror hon är att träffa andra i samma situation. Men alla är inte mogna för det. För en del av dem är den egna upplevelsen så stark att de ännu inte orkar ta in andras berättelser.
– Många kommer först nu och vill börja i samtalsgrupp.Med hjälp av gruppsamtalen blir sorgen och skräckupplevelserna med tiden möjliga att hantera. Till hösten startar nya samtalsgrupper, både i Stockholm och i andra delar av landet.
Kristina Brandänge beskriver sorgeprocessen som ett stort pussel där bit efter bit måste fram och beskådas i ljuset. Kraften att läka finns hos alla men den tar olika lång tid beroende på ålder och vad man upplevt tidigare i livet.Sista biten i pusslet kallar hon försoningsbiten. Då har läkningen gått så långt att sorgen kan förvandlas till en kraft i ens inre, en tacksamhet föratt få ha levt med den omkomna.
– Då är pusslet lagt och livet kan gå vidare, även om det aldrig mer blir detsamma igen.
anna-lena haverdahl
",sv,2005-06-24T03:30:06.000Z,https://static.svd.se/assets/assets/images/logo-sharing-backup.png,,"Behovet av psykiskt stöd har snarare ökat än minskat för dem som drabbades av tsunamin. Sex månader efter flodvågen är chockfasen långt ifrån över för många drabbade. - Behovet av psykologiskt stöd är betydligt större än det såg ut från början, säger överläkaren Kristina Brandänge, ansvarig för samtalsgrupperna på Ersta diakoni i Stockholm.","[
{
""name"":""Kristina Brandänge har"",
""nameRaw"":""Kristina Brandänge har""
}
]",0.8534179,2022-12-21T00:00:00Z,,
Storbritannien och Irland söker EM,https://www.svd.se/a/nQ1MxB/storbritannien-och-irland-soker-em,https://www.svd.se/a/nQ1MxB/storbritannien-och-irland-soker-em,2022-11-16T14:28:55+00:00,,"England hoppas få arrangera EM 2028, tillsammans med Irland. Arkivbild. Foto: Facundo Arrizabalaga/AP/TT",sv,2022-11-16T14:28:55.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/d4a9da7a-20dc-41e4-a08f-f3456b426648?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=c02bc6ccc5408bb4ff34cd03d2177a7284a33866,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/d4a9da7a-20dc-41e4-a08f-f3456b426648?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=8ea412ee6352bdadf9e744d976a8f04542840757""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/d4a9da7a-20dc-41e4-a08f-f3456b426648?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=b2308ab7a57a728f48a71a9464987bb7f1b53508""
}
]","Storbritannien och Irland har gjort gemensam sak i önskan att få arrangera fotbolls-EM för herrar 2028. 14 arenor har föreslagits, däribland Wembley och Manchester Uniteds hemmaplan Old Trafford, som skådeplatser för turneringen. 14 arenor ska bli 10 före den slutgiltiga ansökan lämnas in i april 2023. Storbritannien och Irland skrotar därmed pl...","[
{
""name"":""TT TT-AFP"",
""nameRaw"":""TT TT-AFP""
}
]",0.8356226,2022-11-16T00:00:00Z,,
Minst 100 riskerar dödsstraff i Iran,https://www.svd.se/a/O86lWk/minst-100-demonstranter-i-iran-riskerar-dodsstraff,https://www.svd.se/a/O86lWk/minst-100-demonstranter-i-iran-riskerar-dodsstraff,2022-12-28T13:27:06+00:00,Tiotusentals människor har gripits under de landsomfattande protester som utlöstes efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dött i den iranska moralpolisens förvar den 16 september.,"
Tiotusentals människor har gripits under de landsomfattande protester som utlöstes efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dött i den iranska moralpolisens förvar den 16 september.
",sv,2022-12-28T13:27:06.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/4165846f-f3be-4ddd-990b-173bfeafadde?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=8fe246c85a9f2447dbfc8c2e2e7f1bf8b57fd88f,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/4165846f-f3be-4ddd-990b-173bfeafadde?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=39f9aa64244f535e5f9af6a0f0ca73d8ccb3cfd3""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/4165846f-f3be-4ddd-990b-173bfeafadde?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=5fd286517672817821437fc41985d9b12d1f3df3""
}
]",Minst 100 iranska demonstranter står åtalade för brott som kan bestraffas med döden och elva av dem har redan fått dödsstraffet fastställt. Det visar en ny kartläggning av människorättsorganisationen IHR.,"[
{
""name"":""Hanna Törnquist"",
""nameRaw"":""Hanna Törnquist""
}
]",0.8404079,2022-12-28T00:00:00Z,,
Alexandra Borg: Troligtvis är det här en text om humaniora,https://www.svd.se/a/RG1mJ8/recension-humanister-i-offentligheten-av-johan-ostling-anton-jansson-och-ragni-svensson-stringberg,https://www.svd.se/a/RG1mJ8/recension-humanister-i-offentligheten-av-johan-ostling-anton-jansson-och-ragni-svensson-stringberg,2022-12-26T19:15:00+00:00,"Detta är en understreckare, en fördjupande essä, dagligen i SvD sedan 1918. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Min svenska historia – så kallade han boken, den åldrade mannen från skogen, Vilhelm Moberg. Under sitt första år sålde den i hissnande 241 000 exemplar. Även de kommande årens pocketupplagor var spetsade i storlek. Royaltyn skulle ha räckt till inte bara en utan flera kulörta sportbilar med läderratt. Moberg visste hur en text skulle skrivas. I dag skulle vi kalla honom kommersiell på vetenskaplig grund, då hette det att han var en sann folkbildare. Hans historia var nämligen, vilket undertiteln underströk, ”berättad för folket”. Och nådde ut, det gjorde han, både till de breda lagren och de begränsade akademikerna.
I ”Humanister i offentligheten. Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden” (Makadam) får Mobergs framgångssaga exemplifiera hur kunskap kan sättas i rörelse, cirkulera i ett samhälle. Visst, Moberg var etablerad och omtyckt, men för att nå ett sådant genomslag krävs uppbackning av en stabil infrastruktur, ett nätverk av aktörer som samverkar för att syresätta ett specifikt kunskapssystem: förläggare, redaktörer, formgivare, recensenter, bokhandlare, studiecirkelledare, forskare, bokkaféinnehavare, läsare …
”Humanister i offentligheten” är en samproduktion mellan historikern Johan Östling, idéhistorikern Anton Jansson och bok- och förlagshistorikern Ragni Svensson Stringberg. Övergripande vill man ge en fördjupad förståelse för hur humanistisk kunskap kom till uttryck i samhället under andra halvan av 1900-talet. Hade humaniora någon roll i framstegslandet och välfärdsstaten Sverige? Fanns det några sanna humanister vid sidan av alla sociala ingenjörer? Svaret är otvetydigt: ja!
Det är mycket tacksamt att som läsare få en sådan här bred genomlysning.
Boken har en tvådelad struktur och består av sex större individuellt skrivna delstudier (författarna ansvarar för två vardera) samt en inledning och ett sammanfattande och framåtblickande slutord. I den första hälften studeras humanisters inflytande på och samröre med medier, nya som traditionella. Här gör man, mycket pedagogiskt och läsarvänligt, nedslag i tre typer av mediala kunskapsarenor: det populära tv-programmet ”Fråga Lund”, pocketbokserien Aldus och Svenska Dagbladets ”Under strecket”. Utöver mediala plattformar zoomar man i den andra hälften in fysiska platser: vänsterns bokkaféer, arbetarrörelsens bokcirklar och den kristna kyrkans bildningsverksamheter som Sigtunastiftelsen.
Särskilt studeras arenornas kulturbärare eller kunskapsaktörer, personer som genom sin personlighet och kompetens fungerat som brobyggare: tv-producenter, förläggare, studiecirkelsledare och översättare. Vilka ideal ger de uttryck för? Hur samverkar de? Vilken bakgrund har de? Bland andra får vi möta Per I Gedin, Gunnel Vallquist och Martha Larsson. Forskarna har här utvecklat det inom internationell forskning flitigt använda så kallade persona-begreppet som analytisk modell för att studera och karaktärisera olika slags humanisters roll i offentligheten. Det är mycket tacksamt att som läsare få en sådan här bred genomlysning.
Med studien vill man göra något så ovanligt som att ”empiriskt undersöka den betydelse som humaniora och dess företrädare hade i samhället”. Ifråga om ”betydelse”, det som i moderna policydokument kallas ”impact”, mäter forskarna denna genom att exempelvis ta reda på hur stor andel av en kultursidas artiklar som har en humanistisk orientering. Beträffande understreckarna i SvD, som är ett av studieobjekten, visar det sig att humaniora var det i särklass största kunskapsområdet för de streckare som publicerades under 1960-talet (hela 56 procent). Historia dominerade, tätt följt av litteraturhistoria och arkitektur.
Beträffande understreckarna i SvD, som är ett av studieobjekten, visar det sig att humaniora var det i särklass största kunskapsområdet.
Delstudierna är individuellt författade, men kännetecknas av en språklig smidighet som gör att de harmonierar. Kanhända är det dock det faktum att boken är just samskriven, som det blir en hel del omtag; man skriver utförligt vad man ska göra och man redogör sina begrepp, man gör analysen, förtydligar igen vilka begrepp man använder och sedan skriver man sammanfattande om vad man har gjort; detta gäller inte bara för inledning och slutord, utan även för de enskilda bidragen, med konsekvensen att slutsatserna kan upprepas inte bara en eller två gånger, utan tre och fyra.
Studiens undertitel ”Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden” låter antyda att det skulle vara hela perioden från andra världskrigets slut till 80-talet som undersöks, men fokus är snävare än så, närmare bestämt är det två decennier som står i centrum: 60- och 70-talen. Decennierna är väl valda. Nu händer det grejer: tv-mediet slår igenom på bred front, 1970 avregleras bokmarknaden och på universiteten sker en inre förvandling av en rad humanistiska ämnen; riktningen går från ett filologiskt och historiskt fokus till en annan sorts vetenskaplighet, ofta öppen för kontinentala teorier och kvantitativa metoder. Om 60-talet präglades av en klassiskt humanistisk lärdomskultur, företrädesvis knuten till universitetet, migrerar den så sakteliga ut därifrån nästföljande decennium, mot samhället.
Bildning, filosofi och historia var det kitt som höll samman den svenska offentligheten.
I det inledande, övergripande och för projektet sammanfattande kapitlet görs en fyllig presentation av det forskningsfält man skriver in sig i, nämligen humanistisk kunskapshistoria. En kunskapshistoriker gör självaste humaniora till studieobjekt och publicerar sina resultat i nybildade akademiska tidskrifter som History of humanities eller varför inte Journal for the history of knowledge. Hen kan till exempel intressera sig för hur humaniora profilerats visavi andra vetenskapsområden, men också studera de ”förflutnas humanister”. En kunskapshistoriker är sammanfattningsvis mer intresserad av omständigheterna kring säg en arkeologisk utgrävning än själva fynden. Att en humanist anlägger ett metaperspektiv på den egna verksamheten är förstås inget nytt, det finns otaliga akademiska memoarer och ämneshistoriker. Det som särskiljer ”Humanister i offentligheten” är att man för det första försöker komma bort från inringandet av diskurser (”synen på xx under xx”), för det andra att man höjer blicken och ser bortom universitetets murar.
Studien vänder sig emot en etablerad historieskrivning och uppfattning om att humaniora var eftersatt under efterkrigstiden. Tvärtom, visar författarna med emfas, fanns gott om arenor och kanaler, där humanistiska värderingar kunde komma till uttryck och verka formerande. Bildning, filosofi och historia var det kitt som höll samman den svenska offentligheten. Med tanke på att författarna skriver att föreställningen om humanioras marginalisering var vedertagen, kunde företrädare för denna hållning gott ha presenterats närmare, åtminstone i notapparaten. Visserligen nämns idéhistorikern Hampus Östh Gustavssons avhandling ”Folkhemmets styvbarn. Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935–1980” (2020), men det är oklart om man egentligen ifrågasätter hans tes om att humaniora var kunskapspolitiskt och ekonomiskt eftersatt under efterkrigstiden.
Att kunskap är dynamisk till sin karaktär samt att den cirkulerar i samhället är en tanke som Johan Östling utvecklat tidigare i flera skrifter. I ”Humanister i offentligheten” är den central liksom premissen att kunskapens innehåll och form ändras när den förflyttas mellan olika genrer, platser och format. Det hade varit fint att få exempel på hur kunskap ändras när den finner sig till rätta på olika plattformar. Vari består omstöpningen? Kanske, slår det mig, hade det inte varit så dumt att hålla fast vid den gode Moberg och hans svenska historia? Ja, följa bokens väg från förlagsbord till läsarens hand, via folkbildande tv-program, recensioner och betraktelser på kultursidor, nyupplagor i pocketserier, synlighet på bibliotek och i bokhandeln, vidare ut i diverse studiecirklar. Men nu är det inte kunskapens transformationer som är bokens fokus, utan mer precist de sammanhang där kunskap blir synlig i samhället: kunskapens inbäddning, skulle man kunna uttrycka det.
De många svartvita press- och dokumentärbilderna skapar små bryggor i tiden och ger konkretion åt kunskapsmiljöerna som skildras.
Med sitt pedagogiska tilltal, breda spann, utförliga begreppsutredning, många referenser, djupgående introduktion tillika orientering av forskningsfältet kunskapshistoria är ”Humanister i offentligheten” en pionjärstudie med framtiden för sig som referensverk. Den som läser noggrant ska också se hur författarna generöst lyfter fram underforskade ämnen, bland annat är tidens kvinnorörelser med sina tidskrifter, kampanjer och samverkansaktiviteter ett ämne som väl låter sig studeras utifrån ett kunskapshistoriskt perspektiv.
”Humanister i offentligheten” är resultatet av flera års forskning, företrädesvis bedriven vid Centrum för kunskapshistoria i Lund (LUCK), vars föreståndare är just Johan Östling, bokens försteskribent. Det rör sig som torde ha framgått om en gedigen pjäs; den omfattande not- och referensapparat sträcker sig över cirka en femtedel av bokens sidor. Boken, som är trådbunden, är vidare elegant designad och snyggt bildsatt av formgivaren Johan Laserna. De många svartvita press- och dokumentärbilderna skapar små bryggor i tiden och ger konkretion åt kunskapsmiljöerna som skildras. Lennart af Petersens nu nästan 70 år gamla foto på Pressbyrån i Stockholms Centrals vänthall visar att det är en svunnen tid som studerats. Butiken, då mer av ett hål i väggen än dagens laboratorieupplysta lokaler med varmkorvsdisk, stoltserade med skylten ”Vykort – tidningar – böcker”. Logotypen var en uv på en sprakande ledning: Minervas uggla i de elektriska ledningarnas tidevarv.
Redaktör: Ludvig HertzbergMejl: Twitter: Facebook:","
Min svenska historia – så kallade han boken, den åldrade mannen från skogen, Vilhelm Moberg. Under sitt första år sålde den i hissnande 241 000 exemplar. Även de kommande årens pocketupplagor var spetsade i storlek. Royaltyn skulle ha räckt till inte bara en utan flera kulörta sportbilar med läderratt. Moberg visste hur en text skulle skrivas. I dag skulle vi kalla honom kommersiell på vetenskaplig grund, då hette det att han var en sann folkbildare. Hans historia var nämligen, vilket undertiteln underströk, ”berättad för folket”. Och nådde ut, det gjorde han, både till de breda lagren och de begränsade akademikerna.
I ”Humanister i offentligheten. Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden” (Makadam) får Mobergs framgångssaga exemplifiera hur kunskap kan sättas i rörelse, cirkulera i ett samhälle. Visst, Moberg var etablerad och omtyckt, men för att nå ett sådant genomslag krävs uppbackning av en stabil infrastruktur, ett nätverk av aktörer som samverkar för att syresätta ett specifikt kunskapssystem: förläggare, redaktörer, formgivare, recensenter, bokhandlare, studiecirkelledare, forskare, bokkaféinnehavare, läsare …
”Humanister i offentligheten” är en samproduktion mellan historikern Johan Östling, idéhistorikern Anton Jansson och bok- och förlagshistorikern Ragni Svensson Stringberg. Övergripande vill man ge en fördjupad förståelse för hur humanistisk kunskap kom till uttryck i samhället under andra halvan av 1900-talet. Hade humaniora någon roll i framstegslandet och välfärdsstaten Sverige? Fanns det några sanna humanister vid sidan av alla sociala ingenjörer? Svaret är otvetydigt: ja!
Det är mycket tacksamt att som läsare få en sådan här bred genomlysning.
Boken har en tvådelad struktur och består av sex större individuellt skrivna delstudier (författarna ansvarar för två vardera) samt en inledning och ett sammanfattande och framåtblickande slutord. I den första hälften studeras humanisters inflytande på och samröre med medier, nya som traditionella. Här gör man, mycket pedagogiskt och läsarvänligt, nedslag i tre typer av mediala kunskapsarenor: det populära tv-programmet ”Fråga Lund”, pocketbokserien Aldus och Svenska Dagbladets ”Under strecket”. Utöver mediala plattformar zoomar man i den andra hälften in fysiska platser: vänsterns bokkaféer, arbetarrörelsens bokcirklar och den kristna kyrkans bildningsverksamheter som Sigtunastiftelsen.
Särskilt studeras arenornas kulturbärare eller kunskapsaktörer, personer som genom sin personlighet och kompetens fungerat som brobyggare: tv-producenter, förläggare, studiecirkelsledare och översättare. Vilka ideal ger de uttryck för? Hur samverkar de? Vilken bakgrund har de? Bland andra får vi möta Per I Gedin, Gunnel Vallquist och Martha Larsson. Forskarna har här utvecklat det inom internationell forskning flitigt använda så kallade persona-begreppet som analytisk modell för att studera och karaktärisera olika slags humanisters roll i offentligheten. Det är mycket tacksamt att som läsare få en sådan här bred genomlysning.
Med studien vill man göra något så ovanligt som att ”empiriskt undersöka den betydelse som humaniora och dess företrädare hade i samhället”. Ifråga om ”betydelse”, det som i moderna policydokument kallas ”impact”, mäter forskarna denna genom att exempelvis ta reda på hur stor andel av en kultursidas artiklar som har en humanistisk orientering. Beträffande understreckarna i SvD, som är ett av studieobjekten, visar det sig att humaniora var det i särklass största kunskapsområdet för de streckare som publicerades under 1960-talet (hela 56 procent). Historia dominerade, tätt följt av litteraturhistoria och arkitektur.
Beträffande understreckarna i SvD, som är ett av studieobjekten, visar det sig att humaniora var det i särklass största kunskapsområdet.
Delstudierna är individuellt författade, men kännetecknas av en språklig smidighet som gör att de harmonierar. Kanhända är det dock det faktum att boken är just samskriven, som det blir en hel del omtag; man skriver utförligt vad man ska göra och man redogör sina begrepp, man gör analysen, förtydligar igen vilka begrepp man använder och sedan skriver man sammanfattande om vad man har gjort; detta gäller inte bara för inledning och slutord, utan även för de enskilda bidragen, med konsekvensen att slutsatserna kan upprepas inte bara en eller två gånger, utan tre och fyra.
Studiens undertitel ”Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden” låter antyda att det skulle vara hela perioden från andra världskrigets slut till 80-talet som undersöks, men fokus är snävare än så, närmare bestämt är det två decennier som står i centrum: 60- och 70-talen. Decennierna är väl valda. Nu händer det grejer: tv-mediet slår igenom på bred front, 1970 avregleras bokmarknaden och på universiteten sker en inre förvandling av en rad humanistiska ämnen; riktningen går från ett filologiskt och historiskt fokus till en annan sorts vetenskaplighet, ofta öppen för kontinentala teorier och kvantitativa metoder. Om 60-talet präglades av en klassiskt humanistisk lärdomskultur, företrädesvis knuten till universitetet, migrerar den så sakteliga ut därifrån nästföljande decennium, mot samhället.
Bildning, filosofi och historia var det kitt som höll samman den svenska offentligheten.
I det inledande, övergripande och för projektet sammanfattande kapitlet görs en fyllig presentation av det forskningsfält man skriver in sig i, nämligen humanistisk kunskapshistoria. En kunskapshistoriker gör självaste humaniora till studieobjekt och publicerar sina resultat i nybildade akademiska tidskrifter som History of humanities eller varför inte Journal for the history of knowledge. Hen kan till exempel intressera sig för hur humaniora profilerats visavi andra vetenskapsområden, men också studera de ”förflutnas humanister”. En kunskapshistoriker är sammanfattningsvis mer intresserad av omständigheterna kring säg en arkeologisk utgrävning än själva fynden. Att en humanist anlägger ett metaperspektiv på den egna verksamheten är förstås inget nytt, det finns otaliga akademiska memoarer och ämneshistoriker. Det som särskiljer ”Humanister i offentligheten” är att man för det första försöker komma bort från inringandet av diskurser (”synen på xx under xx”), för det andra att man höjer blicken och ser bortom universitetets murar.
Studien vänder sig emot en etablerad historieskrivning och uppfattning om att humaniora var eftersatt under efterkrigstiden. Tvärtom, visar författarna med emfas, fanns gott om arenor och kanaler, där humanistiska värderingar kunde komma till uttryck och verka formerande. Bildning, filosofi och historia var det kitt som höll samman den svenska offentligheten. Med tanke på att författarna skriver att föreställningen om humanioras marginalisering var vedertagen, kunde företrädare för denna hållning gott ha presenterats närmare, åtminstone i notapparaten. Visserligen nämns idéhistorikern Hampus Östh Gustavssons avhandling ”Folkhemmets styvbarn. Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935–1980” (2020), men det är oklart om man egentligen ifrågasätter hans tes om att humaniora var kunskapspolitiskt och ekonomiskt eftersatt under efterkrigstiden.
Att kunskap är dynamisk till sin karaktär samt att den cirkulerar i samhället är en tanke som Johan Östling utvecklat tidigare i flera skrifter. I ”Humanister i offentligheten” är den central liksom premissen att kunskapens innehåll och form ändras när den förflyttas mellan olika genrer, platser och format. Det hade varit fint att få exempel på hur kunskap ändras när den finner sig till rätta på olika plattformar. Vari består omstöpningen? Kanske, slår det mig, hade det inte varit så dumt att hålla fast vid den gode Moberg och hans svenska historia? Ja, följa bokens väg från förlagsbord till läsarens hand, via folkbildande tv-program, recensioner och betraktelser på kultursidor, nyupplagor i pocketserier, synlighet på bibliotek och i bokhandeln, vidare ut i diverse studiecirklar. Men nu är det inte kunskapens transformationer som är bokens fokus, utan mer precist de sammanhang där kunskap blir synlig i samhället: kunskapens inbäddning, skulle man kunna uttrycka det.
De många svartvita press- och dokumentärbilderna skapar små bryggor i tiden och ger konkretion åt kunskapsmiljöerna som skildras.
Med sitt pedagogiska tilltal, breda spann, utförliga begreppsutredning, många referenser, djupgående introduktion tillika orientering av forskningsfältet kunskapshistoria är ”Humanister i offentligheten” en pionjärstudie med framtiden för sig som referensverk. Den som läser noggrant ska också se hur författarna generöst lyfter fram underforskade ämnen, bland annat är tidens kvinnorörelser med sina tidskrifter, kampanjer och samverkansaktiviteter ett ämne som väl låter sig studeras utifrån ett kunskapshistoriskt perspektiv.
”Humanister i offentligheten” är resultatet av flera års forskning, företrädesvis bedriven vid Centrum för kunskapshistoria i Lund (LUCK), vars föreståndare är just Johan Östling, bokens försteskribent. Det rör sig som torde ha framgått om en gedigen pjäs; den omfattande not- och referensapparat sträcker sig över cirka en femtedel av bokens sidor. Boken, som är trådbunden, är vidare elegant designad och snyggt bildsatt av formgivaren Johan Laserna. De många svartvita press- och dokumentärbilderna skapar små bryggor i tiden och ger konkretion åt kunskapsmiljöerna som skildras. Lennart af Petersens nu nästan 70 år gamla foto på Pressbyrån i Stockholms Centrals vänthall visar att det är en svunnen tid som studerats. Butiken, då mer av ett hål i väggen än dagens laboratorieupplysta lokaler med varmkorvsdisk, stoltserade med skylten ”Vykort – tidningar – böcker”. Logotypen var en uv på en sprakande ledning: Minervas uggla i de elektriska ledningarnas tidevarv.
",sv,2022-12-26T19:15:00.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/44faf781-ee2f-4037-b05b-22042c028b3b?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=1d94a428d20d513181c6b1bc556959e0f61743bb,,"Genom att undersöka ett antal kulturbärande aktörer – däribland den du läser just nu – vill författarna till en ny studie reda ut hur kunskapen rört sig i det svenska samhället. Snarare än att humaniora varit eftersatt menar man att bildning, filosofi och historia varit det kitt som hållit samman offentligheten.","[
{
""name"":""Alexandra Borg"",
""nameRaw"":""Alexandra Borg""
}
]",0.8929155,2022-12-26T00:00:00Z,,
"Ryska protester fruktlösa – ""snaran dras åt""",https://www.svd.se/a/9zEx6d/ryska-protester-fruktlosa-snaran-dras-at,https://www.svd.se/a/9zEx6d/ryska-protester-fruktlosa-snaran-dras-at,2022-09-22T14:56:57+00:00,"I uppemot 40 ryska städer gav sig människor ut på gatorna för att protestera mot president Vladimir Putins besked om ”partiell mobilisering”. Bilderna som kablades ut är brutala: män och kvinnor, unga som gamla, släpas på asfalt och kastas bryskt in i bussar av poliser i tung kravallutrustning.","
I uppemot 40 ryska städer gav sig människor ut på gatorna för att protestera mot president Vladimir Putins besked om ”partiell mobilisering”. Bilderna som kablades ut är brutala: män och kvinnor, unga som gamla, släpas på asfalt och kastas bryskt in i bussar av poliser i tung kravallutrustning.
",sv,2022-09-22T14:56:57.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/aaa52aab-79be-4983-9783-3d6fedee957a?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=a4e14d38d297cdd6e34ed6b164e297b6e8a51c8d,,"Över 1 000 människor greps under onsdagens protester mot Putins mobilisering. Men demonstrationerna är utsiktslösa, tror Rysslandsexperten Martin Kragh. – Den politiska repressionen stramas nu åt seriöst i Ryssland.","[
{
""name"":""Mia Holmberg Karlsson/TT"",
""nameRaw"":""Mia Holmberg Karlsson/TT""
}
]",0.81947464,2022-09-22T00:00:00Z,,
Kalmar värvar landslagsspelare,https://www.svd.se/a/5BLvxe/kalmar-varvar-landslagsspelare,https://www.svd.se/a/5BLvxe/kalmar-varvar-landslagsspelare,2023-01-16T13:42:46+00:00,"Kalmar FF har gjort klart med finländaren Saku Ylätupa från Gif Sundsvall.
Den 23-årige mittfältaren/anfallaren har skrivit treårskontrakt med fjolårets allsvenska tabellfyra.","Saku Ylätupa. Arkivbild. Foto: Mats Andersson/TT
Kalmar FF har gjort klart med finländaren Saku Ylätupa från Gif Sundsvall.
Den 23-årige mittfältaren/anfallaren har skrivit treårskontrakt med fjolårets allsvenska tabellfyra.
",sv,2023-01-16T13:42:46.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/e35b7ba0-eada-4078-aed4-c102f5e12b62?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=fd881b9c24663c063a2fbcd2fb97e811fe569212,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/e35b7ba0-eada-4078-aed4-c102f5e12b62?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=2943ce659b5d65eb30a606343dbec81493fd5105""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/e35b7ba0-eada-4078-aed4-c102f5e12b62?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=49b25bd2a352169971ca5839051985ed73904bd2""
}
]","Kalmar FF har gjort klart med finländaren Saku Ylätupa från Gif Sundsvall. Den 23-årige mittfältaren/anfallaren har skrivit treårskontrakt med fjolårets allsvenska tabellfyra. ”Jag gillar Kalmars attraktiva och vackra fotboll, deras bollinnehav och presspel som jag tror kommer att passa mig och mina egenskaper. Det kommer att bli en helt annan f...","[
{
""name"":""TT"",
""nameRaw"":""TT""
}
]",0.8450907999999999,2023-01-16T00:00:00Z,,
Skatteprotester i Colombia,https://www.svd.se/a/APPVJ3/skatteprotester-i-colombia,https://www.svd.se/a/APPVJ3/skatteprotester-i-colombia,2022-10-23T00:32:43+00:00,"Tusentals i Colombia protesterade på lördagen i olika delar av landet mot president Gustavo Petros planer på en skatteomläggning.
Förslaget innebär högre skatter för de övre samhällsskikten för att bekosta bland annat fattigdomsbekämpning.","Demonstranter i bland annat Bogotá protesterade mot regeringens förslag på högre skatter för de övre samhällskikten. Foto: Ivan Valencia
Tusentals i Colombia protesterade på lördagen i olika delar av landet mot president Gustavo Petros planer på en skatteomläggning.
Förslaget innebär högre skatter för de övre samhällsskikten för att bekosta bland annat fattigdomsbekämpning.
",,2022-10-23T00:32:43.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/492e8dd3-c342-4d82-af6e-1168f0c56bb7?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=9232a9e9b7923041bd72c8be07278236fa0a471e,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/492e8dd3-c342-4d82-af6e-1168f0c56bb7?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=89f8a9dfceded1c75456eb8db6ca1a4e82ecb698""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/492e8dd3-c342-4d82-af6e-1168f0c56bb7?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=9ef5335b0b34bac31578856dac7c578bf51a4a17""
}
]","Tusentals i Colombia protesterade på lördagen i olika delar av landet mot president Gustavo Petros planer på en skatteomläggning. Förslaget innebär högre skatter för de övre samhällsskikten för att bekosta bland annat fattigdomsbekämpning. Colombia brottas med hög inflation, devalvering av peson i förhållande till dollarn och en arbetslöshet på ...","[
{
""name"":""TT-AFP"",
""nameRaw"":""TT-AFP""
}
]",0.83878416,2022-10-23T00:00:00Z,,
"med FHM-kritiska experter – bland annat de så kallade ”22 forskarna”, som i en DN Debatt-artikel ansåg att myndigheten misslyckats med sin coronastrategi. Det visar tidigare okända dokument som SvD har . Där framträder också en oro från regeringens sida över konsekvenserna av Sveriges vägval – till exempel en bestraffning i den globala vaccinfördelningen.",https://www.svd.se/a/Jxw6rb/regeringen-hade-moten-med-fhm-kritiker,https://www.svd.se/a/Jxw6rb/regeringen-hade-moten-med-fhm-kritiker,2022-02-13T07:00:43+00:00,"Regeringen höll möten
Persontågen hade den sämsta punktligheten på flera år under december. I januari är det något bättre, men siffran är fortfarande : 7,6 procent av tågen var sena eller inställda. Orsakerna är bland annat dåligt väder och sjukfrånvaro. Enligt Trafikverket har just det stora antalet sjukskrivningar varit unikt – aldrig tidigare har trafik reducerats på grund av sjukfrånvaro bland operativ personal.
Ryssland kallar upp USA:s militärattaché. Det efter att Moskva säger sig ha en amerikansk ubåt i närheten av Kurilerna i nordöstra Ryssland, som de menar befunnit sig i ryska territorialvatten. I ett uttalande från amerikanskt håll nekar man till anklagelserna. Kurilerna är en omstridd ögrupp – Ryssland kontrollerar dem, men USA stödjer japanska anspråk på de södra delarna av ögruppen.
Ett stort snöoväder skapar kaos i OS-regionen. I Peking gick myndigheter under söndagsmorgonen ut med då det skulle falla minst fem centimeter snö. Ännu värre har det varit i bergsbyarna, där tävlingar redan skjutits upp – bland annat slopestyletävlingen i freeski, där hela schemat flyttats fram ett dygn. Det påverkar de svenska åkarna Oliwer Magnusson, Jesper Tjäder, Hugo Burvall och Henrik Harlaut.
15 pallplatser – det är Sveriges medaljrekord under ett OS, och sattes i Sotji 2014. Men med tio medaljer efter drygt en vecka så skulle vi kunna vara på väg att slå det. I dag kan du se systrarna Öberg jaga topplacering i skidskyttets jaktstart klockan 10, och Sebastian Samuelsson och Martin Ponsiluoma i herrarnas dito klockan 11.45. Alla de återstående blågula storchanserna .
Vart du än reser i världen är chansen stor att du springer på en restaurang som serverar italiensk mat av skiftande autencitet. Samtidigt är italienarna kända för sin stolthet över landets kulinariska arv, som innefattar en rad oskrivna regler om hur mat ska produceras, tillagas och framförallt ätas. Därför har opinionsinstitutet sammanställt en lista över de värsta regelbrotten. om vad du ska tänka på nästa gång du äter middag med italienare.","
Regeringen höll möten
Illustration: Thomas Molén Foto: Claudio Bresciani, Alexandra Bengtsson, Magnus Hjalmarson Neideman
Persontågen hade den sämsta punktligheten på flera år under december. I januari är det något bättre, men siffran är fortfarande : 7,6 procent av tågen var sena eller inställda. Orsakerna är bland annat dåligt väder och sjukfrånvaro. Enligt Trafikverket har just det stora antalet sjukskrivningar varit unikt – aldrig tidigare har trafik reducerats på grund av sjukfrånvaro bland operativ personal.
Ryssland kallar upp USA:s militärattaché. Det efter att Moskva säger sig ha en amerikansk ubåt i närheten av Kurilerna i nordöstra Ryssland, som de menar befunnit sig i ryska territorialvatten. I ett uttalande från amerikanskt håll nekar man till anklagelserna. Kurilerna är en omstridd ögrupp – Ryssland kontrollerar dem, men USA stödjer japanska anspråk på de södra delarna av ögruppen.
Ett stort snöoväder skapar kaos i OS-regionen. I Peking gick myndigheter under söndagsmorgonen ut med då det skulle falla minst fem centimeter snö. Ännu värre har det varit i bergsbyarna, där tävlingar redan skjutits upp – bland annat slopestyletävlingen i freeski, där hela schemat flyttats fram ett dygn. Det påverkar de svenska åkarna Oliwer Magnusson, Jesper Tjäder, Hugo Burvall och Henrik Harlaut.
15 pallplatser – det är Sveriges medaljrekord under ett OS, och sattes i Sotji 2014. Men med tio medaljer efter drygt en vecka så skulle vi kunna vara på väg att slå det. I dag kan du se systrarna Öberg jaga topplacering i skidskyttets jaktstart klockan 10, och Sebastian Samuelsson och Martin Ponsiluoma i herrarnas dito klockan 11.45. Alla de återstående blågula storchanserna .
Vart du än reser i världen är chansen stor att du springer på en restaurang som serverar italiensk mat av skiftande autencitet. Samtidigt är italienarna kända för sin stolthet över landets kulinariska arv, som innefattar en rad oskrivna regler om hur mat ska produceras, tillagas och framförallt ätas. Därför har opinionsinstitutet sammanställt en lista över de värsta regelbrotten. om vad du ska tänka på nästa gång du äter middag med italienare.
",sv,2022-02-13T07:00:43.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/6b206417-98e9-4b61-b790-21c3e655707d?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=7d235d265cabf828fc4faea96c91419d061891d2,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/6b206417-98e9-4b61-b790-21c3e655707d?fit=crop&h=320&q=90&upscale=true&w=640&s=4c94bc83172e14a203c25f58bcd47270265cda88""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/techbrief-for-menu.png""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/app-for-menu.png""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/menu-promotion-guest.png""
}
]","Okända dokument avslöjar oro kring Sveriges coronastrategi, fortsatt dålig punktlighet i tågtrafiken, och Ryssland kallar upp USA:s attaché. Här är söndagens viktigaste nyheter.","[
{
""name"":""Fredrik Fahlman"",
""nameRaw"":""Fredrik Fahlman""
}
]",0.8975542,2023-02-09T00:00:00Z,,
Företagarens vittnesmål om coronakrånglet: ”Varit absurt”,https://www.svd.se/a/X8rJ7n/foretagarens-vittnesmal-om-coronakranglet-varit-absurt,https://www.svd.se/a/X8rJ7n/foretagarens-vittnesmal-om-coronakranglet-varit-absurt,2021-05-07T08:28:33+00:00,"En annons från Tidningen Näringslivet.
Regeringens utlovade krisstöd som skulle bli en hjälp under pandemin har i stället inneburit en ännu större arbetsbörda för Lotta Boman, vd och ägare på Sigtunahöjden med hotell, konferens och restaurang.
– Jag har aldrig jobbat så mycket i mitt liv som jag gör nu. Ändå har vi bara fem procent av omsättningen kvar, säger Lotta Boman.
Mödan har dock inte lönat sig. I skrivande stund har Sigtunahöjden inte fått några permitteringspengar utbetalda sedan i augusti.
– Hade jag vetat att vi skulle få vänta i åtta månader på permitteringspengarna hade jag sagt upp tio personer till, eller till och med stängt verksamheten, säger hon.
Dagarna äts upp av administration
Lotta Boman och ekonomichefen Maria Steiner ägnar större delen av dagarna åt att administrera. De ligger på myndigheter, jagar revisorsintyg och underlag, kollar upp nya regler, förhandlar med fackförbund och ringer otaliga samtal. Och så börjar det om.
– Det är svårt att skriva ned allt vi gör, för det pågår hela tiden, säger Lotta Boman.
När Tidningen Näringslivet pratar med Lotta Boman har hon precis diskat klart lunchen. Hon har öppnat, piffat blommor, sett till att huset är fräscht, dukat, serverat. Just nu gör hon ”allt” i företaget. Maria Steiners dag äts upp av stödprocesser och administration.
– Hela min dag har bestått av att ta fram underlagen som ska in för att få revisorsintyget för att kunna söka omställningsstödet för mars, och när jag har skickat in alla underlagen så är det dags för nästa grej, säger hon.
”Mental stress dygnet runt”
Just nu väntar de på ett revisorsintyg som ska intyga att krisen i företaget uteslutande beror på covid-19. Trots att de redan har fått detta intygat måste processen göras om för varje ny ansökan som skickas in, och processen är lika tidsödande varje gång.
– Inget blir lättare för att vi har gjort det tidigare, utan varje gång ställs vi inför något nytt, säger Lotta Boman.
Det går inte heller att komplettera en ansökan i efterhand – allt måste skickas in samtidigt. Men för myndigheterna gäller andra regler, menar Lotta Boman.
– Det är det som är så fruktansvärt. Vi ska leverera på rätt dag och rätt tid, men alla som ska leverera till oss behöver aldrig ge några besked. Det är första gången under mitt arbetsliv som det är omöjligt att planera framåt eller ändra beslut retroaktivt, säger hon.
Hon beskriver en mental stress som pågår dygnet runt och har gjort det i vecka efter vecka, månad efter månad.
Tidsödande process
Maria Steiner anser att det jobbigaste är att inte kunna påverka situationen.
– Plötsligt är det något nytt intyg eller protokoll som ska in och så hamnar det utanför vår kontroll igen, och så tar det några veckor till. Det är en enorm frustration. Det spelar ingen roll hur duktiga vi är, vi får ändå inte ut något av det, säger hon.
Att Sigtunahöjden bakom krisen är ett välmående företag som har bidragit med skattepengar i alla år tycker hon glöms bort när det blåser. I de flesta kommuner bidrar företagen med 30 till 40 procent av de totala skatteintäkterna, men detta kommuniceras inte, menar hon. I stället talar ansvariga politiker om historiskt stora stödpaket till företagen.
– Jag skulle vilja ha svar från regeringen om det är rimligt att det ska ta sex till tolv månader att få de utlovade stöden utbetalade. Om man har respekt för mig som företagare, och har tagit emot mina skattepengar i alla dessa år, så måste man också respektera mig i krisen, säger Lotta Boman.","
Regeringens utlovade krisstöd som skulle bli en hjälp under pandemin har i stället inneburit en ännu större arbetsbörda för Lotta Boman, vd och ägare på Sigtunahöjden med hotell, konferens och restaurang.
– Jag har aldrig jobbat så mycket i mitt liv som jag gör nu. Ändå har vi bara fem procent av omsättningen kvar, säger Lotta Boman.
Mödan har dock inte lönat sig. I skrivande stund har Sigtunahöjden inte fått några permitteringspengar utbetalda sedan i augusti.
– Hade jag vetat att vi skulle få vänta i åtta månader på permitteringspengarna hade jag sagt upp tio personer till, eller till och med stängt verksamheten, säger hon.
Dagarna äts upp av administration
Lotta Boman och ekonomichefen Maria Steiner ägnar större delen av dagarna åt att administrera. De ligger på myndigheter, jagar revisorsintyg och underlag, kollar upp nya regler, förhandlar med fackförbund och ringer otaliga samtal. Och så börjar det om.
– Det är svårt att skriva ned allt vi gör, för det pågår hela tiden, säger Lotta Boman.
När Tidningen Näringslivet pratar med Lotta Boman har hon precis diskat klart lunchen. Hon har öppnat, piffat blommor, sett till att huset är fräscht, dukat, serverat. Just nu gör hon ”allt” i företaget. Maria Steiners dag äts upp av stödprocesser och administration.
– Hela min dag har bestått av att ta fram underlagen som ska in för att få revisorsintyget för att kunna söka omställningsstödet för mars, och när jag har skickat in alla underlagen så är det dags för nästa grej, säger hon.
”Mental stress dygnet runt”
Just nu väntar de på ett revisorsintyg som ska intyga att krisen i företaget uteslutande beror på covid-19. Trots att de redan har fått detta intygat måste processen göras om för varje ny ansökan som skickas in, och processen är lika tidsödande varje gång.
– Inget blir lättare för att vi har gjort det tidigare, utan varje gång ställs vi inför något nytt, säger Lotta Boman.
Det går inte heller att komplettera en ansökan i efterhand – allt måste skickas in samtidigt. Men för myndigheterna gäller andra regler, menar Lotta Boman.
– Det är det som är så fruktansvärt. Vi ska leverera på rätt dag och rätt tid, men alla som ska leverera till oss behöver aldrig ge några besked. Det är första gången under mitt arbetsliv som det är omöjligt att planera framåt eller ändra beslut retroaktivt, säger hon.
Hon beskriver en mental stress som pågår dygnet runt och har gjort det i vecka efter vecka, månad efter månad.
Tidsödande process
Maria Steiner anser att det jobbigaste är att inte kunna påverka situationen.
– Plötsligt är det något nytt intyg eller protokoll som ska in och så hamnar det utanför vår kontroll igen, och så tar det några veckor till. Det är en enorm frustration. Det spelar ingen roll hur duktiga vi är, vi får ändå inte ut något av det, säger hon.
Att Sigtunahöjden bakom krisen är ett välmående företag som har bidragit med skattepengar i alla år tycker hon glöms bort när det blåser. I de flesta kommuner bidrar företagen med 30 till 40 procent av de totala skatteintäkterna, men detta kommuniceras inte, menar hon. I stället talar ansvariga politiker om historiskt stora stödpaket till företagen.
– Jag skulle vilja ha svar från regeringen om det är rimligt att det ska ta sex till tolv månader att få de utlovade stöden utbetalade. Om man har respekt för mig som företagare, och har tagit emot mina skattepengar i alla dessa år, så måste man också respektera mig i krisen, säger Lotta Boman.
",sv,2021-05-07T08:28:33.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/8bf4365d-96a5-4c9f-850e-ab5983e7ec1e?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=6b16f40d977a8b2be0b18f0770bac6a5533a754b,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/8bf4365d-96a5-4c9f-850e-ab5983e7ec1e?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=2a8d037d136e9ea6146a27654da08ab7535f8289""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/techbrief-for-menu.png""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/app-for-menu.png""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/menu-promotion-guest.png""
}
]","Stress, krångel och uppgivenhet. Så beskriver Lotta Boman, som driver Sigtunahöjden med hotell, konferens och restaurang, allt trassel med krisstöden. Hon är på en resa i Byråkratisverige. – Det har blivit en sjuk arbetsbelastning. Det tar aldrig slut, säger hon.","[
{
""name"":""Tidningen Näringslivet"",
""nameRaw"":""Tidningen Näringslivet""
}
]",0.83588016,2023-02-16T00:00:00Z,,
Tre män skottskadade i Botkyrka,https://www.svd.se/a/jlmOVo/tva-skottskadade-i-botkyrka,https://www.svd.se/a/jlmOVo/tva-skottskadade-i-botkyrka,2023-02-10T17:01:38+00:00,"Polisen uppgav inledningsvis, vid 18-tiden på fredagskvällen, att två skottskadade personer hittats utomhus. Senare stod det klart att tre personer skjutits i centrala Fittja.
– De två första fördes omedelbart till sjukhus, säger Ola Österling, presstalesperson vid polisen, och tillägger att den tredje personen fick vård på platsen för lindrigare skador.","
Polisen uppgav inledningsvis, vid 18-tiden på fredagskvällen, att två skottskadade personer hittats utomhus. Senare stod det klart att tre personer skjutits i centrala Fittja.
– De två första fördes omedelbart till sjukhus, säger Ola Österling, presstalesperson vid polisen, och tillägger att den tredje personen fick vård på platsen för lindrigare skador.
",sv,2023-02-10T17:01:38.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/308659dd-460c-4109-85a9-8a7f64ad137f?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=93e242969f30f6105d5739d3e4abf8856ffe1e86,,"Tre män har skjutits i Fittja i Botkyrka kommun söder om Stockholm. – Två har allvarliga skador, säger Ola Österling vid polisen.","[
{
""name"":""Joakim Magnå/TT"",
""nameRaw"":""Joakim Magnå/TT""
}
]",0.8298209999999999,2023-02-10T00:00:00Z,,
Årslång väntetid för solcellsinstallation,https://www.svd.se/a/0QonvA/lang-kotid-nar-sug-efter-solceller-fordubblas,https://www.svd.se/a/0QonvA/lang-kotid-nar-sug-efter-solceller-fordubblas,2023-01-24T04:30:21+00:00,"Under 2022 installerades strax över 50 000 nya solcellsanläggningar runt om i landet, enligt preliminära siffror från Svensk Solenergi, baserat på de tre största elnätsföretagens statistik. Det är nästan dubbelt så många som under 2021. Och uppgången tilltog under hela året. Även fjärde kvartalet var starkare än tredje kvartalet. Så brukar det inte vara.","
Under 2022 installerades strax över 50 000 nya solcellsanläggningar runt om i landet, enligt preliminära siffror från Svensk Solenergi, baserat på de tre största elnätsföretagens statistik. Det är nästan dubbelt så många som under 2021. Och uppgången tilltog under hela året. Även fjärde kvartalet var starkare än tredje kvartalet. Så brukar det inte vara.
",sv,2023-01-24T04:30:21.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/88fe7698-4329-4af2-a49f-6fbc1ecbdea0?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=fa52e05691c7248d3e4e9f1a13f2de18dc562dee,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/88fe7698-4329-4af2-a49f-6fbc1ecbdea0?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=cdbd31130d367a4bcadfe9d2a306500d6954e8b1""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/88fe7698-4329-4af2-a49f-6fbc1ecbdea0?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=24a2c5cfbc236a3354c15d84ca0ef5762411bf9a""
}
]",I takt med elpriset växer solcellsbranschen så det knakar. Dubbelt så många installerade anläggningar i fjol. Och i kö står tre gånger så många som under 2021. Baksidan är att det kan dröja ett år innan solpanelerna ligger på taket.,"[
{
""name"":""Olle Lindström/TT"",
""nameRaw"":""Olle Lindström/TT""
}
]",0.77502435,2023-01-24T00:00:00Z,,
Ökad press på Tyskland – Leopard till fronten?,https://www.svd.se/a/5BL6RX/ukrainakriget-okad-press-pa-tyskland-leopard-till-fronten,https://www.svd.se/a/5BL6RX/ukrainakriget-okad-press-pa-tyskland-leopard-till-fronten,2023-01-11T05:02:11+00:00,"BONN Tyskland blev utskrattat och när försvarsministern Christine Lambrecht i januari förra året svarade på Ukrainas vädjan om vapen med att 5 000 hjälmar.
Ukrainas ambassadör i Berlin var bestört.
– Vilken typ av vapen tänker Tyskland skicka härnäst – kuddar?
Sedan dess har Tyskland bit för bit levererat allt mer avancerade vapensystem: bandhaubitsen 2000, raketartillerivapnet Mars 2, luftvärnskanonvagnen Gepard, luftvärnssystem Iris-T SLM och snart också pansarskyttefordonet Marder.
Men stridsvagnar är fortfarande ett tabu.
Förbundskansler Olaf Scholz sägs befara att leverans av moderna, slagkraftiga offensiva vapen skulle innebära att Tyskland och Nato riskerar att bli indragna i kriget. I värsta fall skulle en trängd Vladimir Putin frestas att sätta in kärnvapen.
Officiellt lyder beskedet från Berlin att Tyskland inte går egna vägar utan fattar gemensamma beslut med bundsförvanterna i försvarsalliansen. Hittills har ingen av dessa skickat stridsvagnar. Men det håller på att förändras.
Frankrike häromdagen att skicka det lätta pansarstridsfordonet AMX-10 RC som har lägre eldförmåga och svagare bepansring än en stridsvagn. Samtidigt kommer det från Storbritannien om leverans av stridsvagnen Challenger 2, även om premiärminister Rishi Sunak säger att det ännu inte fattats några beslut.
Det skulle i så fall bli allt svårare för Tyskland att vägra skicka stridsvagnen Leopard-2 som står allra högst upp på Ukrainas lista över vapen som behövs för att avgöra kriget.
Polen föreslår nu att de 13 länder i Europa som förfogar över Leopard går samman och förser Ukraina med en del av de cirka 2 000 Leopard som de förfogar över. Men också det kräver ett tyskt exportgodkännande.
I sina senaste versioner är Leopard-2 ett skräckinjagande vapen på över 60 ton som i full fart träffar mål på 3 000 meters avstånd. Den har en hastighet på över 70 kilometer i timmen, en motorstyrka på 1100 KW eller 1 500 hästkrafter, tar sig fram i oländig terräng och har hög eldkraft och skydd mot pansarlåsa brytande ammunition.
Ukrainas militärledning ser den tunga stridsvagnen som en nyckel till att slå tillbaka en väntad rysk offensiv. Tyska militärexperter pekar visserligen på att de är mindre lämpliga för strider i tätbefolkade och urbana områden där de riskerar att bli måltavla för ryskt infanteri.
Däremot spelar de ut sin överlägsenhet i snabba motoffensiver och för att ta tillbaka ockuperade områden, framför allt i samverkan med artilleri och infanteri. De skulle exempelvis kunna rycka fram mot Militopol och Kremina i södra Ukraina och omringa ryska trupper som har dit inför en kommande offensiv.
Enligt Jurij Sak, rådgivare till försvarsdepartementet i Kiev, skulle det inte behövas mer än 200 Leopard för att göra skillnad på slagfältet. På pappret finns det i Europa cirka 2 000 Leopard-2. Men många är i dåligt skick, andra ingår i nationella försvarsstyrkor där de inte kan undvaras.
Till förfogande står däremot ett stort antal Leopard-1 från 1960-talet. I direkt strid med ryska stridsvagnar bedöms de vara underlägsna, men de kan slå ut pansarskyttefordon och förstärka infanteriet.
Frågan väntas tas upp på ett möte den 20 januari med försvarsministrarna i den så kallade Ramsteingruppen som koordinerar stödet till Ukraina.","
BONN Tyskland blev utskrattat och när försvarsministern Christine Lambrecht i januari förra året svarade på Ukrainas vädjan om vapen med att 5 000 hjälmar.
Ukrainas ambassadör i Berlin var bestört.
– Vilken typ av vapen tänker Tyskland skicka härnäst – kuddar?
Sedan dess har Tyskland bit för bit levererat allt mer avancerade vapensystem: bandhaubitsen 2000, raketartillerivapnet Mars 2, luftvärnskanonvagnen Gepard, luftvärnssystem Iris-T SLM och snart också pansarskyttefordonet Marder.
Men stridsvagnar är fortfarande ett tabu.
Förbundskansler Olaf Scholz sägs befara att leverans av moderna, slagkraftiga offensiva vapen skulle innebära att Tyskland och Nato riskerar att bli indragna i kriget. I värsta fall skulle en trängd Vladimir Putin frestas att sätta in kärnvapen.
Officiellt lyder beskedet från Berlin att Tyskland inte går egna vägar utan fattar gemensamma beslut med bundsförvanterna i försvarsalliansen. Hittills har ingen av dessa skickat stridsvagnar. Men det håller på att förändras.
Frankrike häromdagen att skicka det lätta pansarstridsfordonet AMX-10 RC som har lägre eldförmåga och svagare bepansring än en stridsvagn. Samtidigt kommer det från Storbritannien om leverans av stridsvagnen Challenger 2, även om premiärminister Rishi Sunak säger att det ännu inte fattats några beslut.
Det skulle i så fall bli allt svårare för Tyskland att vägra skicka stridsvagnen Leopard-2 som står allra högst upp på Ukrainas lista över vapen som behövs för att avgöra kriget.
Polen föreslår nu att de 13 länder i Europa som förfogar över Leopard går samman och förser Ukraina med en del av de cirka 2 000 Leopard som de förfogar över. Men också det kräver ett tyskt exportgodkännande.
I sina senaste versioner är Leopard-2 ett skräckinjagande vapen på över 60 ton som i full fart träffar mål på 3 000 meters avstånd. Den har en hastighet på över 70 kilometer i timmen, en motorstyrka på 1100 KW eller 1 500 hästkrafter, tar sig fram i oländig terräng och har hög eldkraft och skydd mot pansarlåsa brytande ammunition.
Ukrainas militärledning ser den tunga stridsvagnen som en nyckel till att slå tillbaka en väntad rysk offensiv. Tyska militärexperter pekar visserligen på att de är mindre lämpliga för strider i tätbefolkade och urbana områden där de riskerar att bli måltavla för ryskt infanteri.
Däremot spelar de ut sin överlägsenhet i snabba motoffensiver och för att ta tillbaka ockuperade områden, framför allt i samverkan med artilleri och infanteri. De skulle exempelvis kunna rycka fram mot Militopol och Kremina i södra Ukraina och omringa ryska trupper som har dit inför en kommande offensiv.
Enligt Jurij Sak, rådgivare till försvarsdepartementet i Kiev, skulle det inte behövas mer än 200 Leopard för att göra skillnad på slagfältet. På pappret finns det i Europa cirka 2 000 Leopard-2. Men många är i dåligt skick, andra ingår i nationella försvarsstyrkor där de inte kan undvaras.
Till förfogande står däremot ett stort antal Leopard-1 från 1960-talet. I direkt strid med ryska stridsvagnar bedöms de vara underlägsna, men de kan slå ut pansarskyttefordon och förstärka infanteriet.
Frågan väntas tas upp på ett möte den 20 januari med försvarsministrarna i den så kallade Ramsteingruppen som koordinerar stödet till Ukraina.
",sv,2023-01-11T05:02:11.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/4914d5d6-ac02-46f9-88a9-41471b89f487?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=6682694fa1f834120f07d494930baef56690a5b8,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/4914d5d6-ac02-46f9-88a9-41471b89f487?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=cd11a0f39a63e854906e9b794286c93546befa57""
}
]",Nu växer pressen på Tyskland att leverera stridsvagnar av typ Leopard till Ukraina. De skulle enligt experter kunna slå tillbaka en rysk offensiv och fungera som en spjutspets för att återerövra ockuperade områden.,"[
{
""name"":""Tomas Lundin"",
""nameRaw"":""Tomas Lundin""
}
]",0.9660713,2023-01-11T00:00:00Z,,
Många döda i mexikansk eldstrid,https://www.svd.se/a/KyQWwM/manga-doda-i-mexikansk-eldstrid,https://www.svd.se/a/KyQWwM/manga-doda-i-mexikansk-eldstrid,2021-06-26T05:15:23+00:00,"18 människor har dött i en blodig eldstrid i den centrala mexikanska delstaten Zacatecas.
Sammandrabbningen i staden Valparaíso tros ha skett mellan rivaliserande drogkarteller som strider om sina revir, enligt lokala myndigheter.
I onsdags hittades två döda poliser hängandes från en bro i delstaten och sedan dess har lokala medier rapporterat om skottlossningar i området. Det är dock oklart om eller hur händelserna hänger ihop.
Zacatecas och granndelstaten Jalisco är fästen för mäktiga drogkarteller som inte skyr några medel för att ta kontrollen över narkotikans handelsvägar. Det drogrelaterade våldet i Mexiko beräknas ha kostat över 300 000 människor livet sedan 2006, då den nytillträdde presidenten Felipe Calderón satte in tiotusentals soldater i hopp om att stoppa kartellernas framfart.","
18 människor har dött i en blodig eldstrid i den centrala mexikanska delstaten Zacatecas.
Sammandrabbningen i staden Valparaíso tros ha skett mellan rivaliserande drogkarteller som strider om sina revir, enligt lokala myndigheter.
I onsdags hittades två döda poliser hängandes från en bro i delstaten och sedan dess har lokala medier rapporterat om skottlossningar i området. Det är dock oklart om eller hur händelserna hänger ihop.
Zacatecas och granndelstaten Jalisco är fästen för mäktiga drogkarteller som inte skyr några medel för att ta kontrollen över narkotikans handelsvägar. Det drogrelaterade våldet i Mexiko beräknas ha kostat över 300 000 människor livet sedan 2006, då den nytillträdde presidenten Felipe Calderón satte in tiotusentals soldater i hopp om att stoppa kartellernas framfart.
",sv,2021-06-26T05:15:23.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/1e143138-94f1-48a0-bfe7-fba27bfdf840?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=5576140f4c7b18dcab5828d7cee370c9fcd89bfc,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/1e143138-94f1-48a0-bfe7-fba27bfdf840?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=54bf6fbcf472b3dfae6b48285e82116656982452""
}
]","18 människor har dött i en blodig eldstrid i den centrala mexikanska delstaten Zacatecas. Sammandrabbningen i staden Valparaíso tros ha skett mellan rivaliserande drogkarteller som strider om sina revir, enligt lokala myndigheter. I onsdags hittades två döda poliser hängandes från en bro i delstaten och sedan dess har lokala medier rapporterat o...","[
{
""name"":""TT-AFP"",
""nameRaw"":""TT-AFP""
}
]",0.82797927,2023-01-12T00:00:00Z,,
”Kvinnliga politiker får betala ett högre pris”,https://www.svd.se/a/RGjP6d/sandra-hakansson-kvinnliga-politiker-far-betala-ett-hogre-pris,https://www.svd.se/a/RGjP6d/sandra-hakansson-kvinnliga-politiker-far-betala-ett-hogre-pris,2022-11-27T18:45:00+00:00,,"Centerpartiets avgående partiledare Annie Lööf på plats i Visby för huvudförhandlingen i målet om terroristbrott efter mordet på Ing-Marie Wieselgren, där även Lööf var en måltavla. Foto: Tim Aro/TT",sv,2022-11-27T18:45:00.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/6d4adae8-e977-45b3-b542-a15706562095?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=36004c4a14c567f855821bc0ce3fc9dd8b26c07b,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/6d4adae8-e977-45b3-b542-a15706562095?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=a722b78839235b1e48b4b27b991f827265cacf5d""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/6d4adae8-e977-45b3-b542-a15706562095?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=7a90e8702d67eedc9c06461d0710381b259b3dff""
}
]","DEBATT. Sexistiska attityder får förövare att trakassera och hota kvinnor med politisk makt i långt högre grad än män i motsvarande positioner. Det skriver Sandra Håkansson, doktorand i statsvetenskap.","[
{
""name"":""Svenska Dagbladet"",
""nameRaw"":""Svenska Dagbladet""
}
]",0.8802481,2022-11-27T00:00:00Z,,
Hugo Rehnberg: Post-corona behöver jag inte stressa i mig löjromspizzan,https://www.svd.se/a/Jo83mX/post-corona-behover-jag-inte-stressa-i-mig-lojromspizzan,https://www.svd.se/a/Jo83mX/post-corona-behover-jag-inte-stressa-i-mig-lojromspizzan,2020-05-08T08:00:00+00:00,"Blickarna möts i hörnet vid 7-Eleven. Jag har inte sett min manlige bekant på några år. Senast borde ha varit på en 40-årsfest i Vasastan. Under några tiondelar försöker jag minnas om vi kramades den gången eller om vi hälsade med en grabbig ”fist bump”. Det kan knappast ha varit ett klassiskt handslag, det känns för formellt.
Sedan sjunker det in. Det finns ingen anledning att bekymra sig över hälsningsprocedurer längre, det har coronan sett till. Att slippa obekväma hälsningskrockar, där den ene vill något mer intimt än den andre, är trots allt en ljuspunkt. Och framför allt: Inga fler oönskade famntag med avlägset bekanta. De senaste decenniernas kraminflation har varit irriterande – den ende man jag vill kramas med är min son, och i framtiden kan det bli så.
”Det ska bli fantastiskt när livet återgår till det normala” är en kommentar jag hör dagligen. Och så är det förstås. Men jag vill inte tillbaka exakt till förut. Några vanor från karantänlivet får gärna bli permanenta.
Som att slippa sharing-ätandet. Ni vet, det förment sociala matkoncept där samtliga fat placeras i mitten av bordet och så delar alla på allting. Jag har alltid avskytt det. I mitt huvud är det bara ett tyst krig om vem som hinner äta upp den godaste rätten. Och varje gång är det något matvrak utan bacillskräck som blixtsnabbt slevar i sig halva burratan innan jag tagit min första tugga. Post-corona kommer jag aldrig att behöva stressa i mig löjromspizzan. För i framtiden kommer ingen att jävlas med min mat.
Apropå mat. På Facebook stoltserar SvD:s tidigare chefredaktör Fredric Karén med sin hembakade rågbrödslimpa med aprikoser och hasselnötter. Och igår läste jag om Hollywoodstjärnan Jake Gyllenhaal som blivit någon sorts affischpojke för surdegsbakande.
Deras jästvurmande är förstås en effekt av vår nya, långsammare tillvaro. Jag har inte blivit bakningsfantast än, däremot har jag haft sinnesron att läsa klart romaner (senast Kejsarens barn av Claires Messud, rekommenderas varmt) vilket var många år sedan.
Jag älskar vårt nya, nedskruvade tempo. Tidigare levde jag någonstans mellan femte och sjätte växeln och satte en ära i att ständigt vara lite jagad. Nu är jag nere på trean och det är på alla sätt en behagligare takt. Jag ska göra mitt bästa för att ligga kvar där.","
Blickarna möts i hörnet vid 7-Eleven. Jag har inte sett min manlige bekant på några år. Senast borde ha varit på en 40-årsfest i Vasastan. Under några tiondelar försöker jag minnas om vi kramades den gången eller om vi hälsade med en grabbig ”fist bump”. Det kan knappast ha varit ett klassiskt handslag, det känns för formellt.
Sedan sjunker det in. Det finns ingen anledning att bekymra sig över hälsningsprocedurer längre, det har coronan sett till. Att slippa obekväma hälsningskrockar, där den ene vill något mer intimt än den andre, är trots allt en ljuspunkt. Och framför allt: Inga fler oönskade famntag med avlägset bekanta. De senaste decenniernas kraminflation har varit irriterande – den ende man jag vill kramas med är min son, och i framtiden kan det bli så.
”Det ska bli fantastiskt när livet återgår till det normala” är en kommentar jag hör dagligen. Och så är det förstås. Men jag vill inte tillbaka exakt till förut. Några vanor från karantänlivet får gärna bli permanenta.
Som att slippa sharing-ätandet. Ni vet, det förment sociala matkoncept där samtliga fat placeras i mitten av bordet och så delar alla på allting. Jag har alltid avskytt det. I mitt huvud är det bara ett tyst krig om vem som hinner äta upp den godaste rätten. Och varje gång är det något matvrak utan bacillskräck som blixtsnabbt slevar i sig halva burratan innan jag tagit min första tugga. Post-corona kommer jag aldrig att behöva stressa i mig löjromspizzan. För i framtiden kommer ingen att jävlas med min mat.
Apropå mat. På Facebook stoltserar SvD:s tidigare chefredaktör Fredric Karén med sin hembakade rågbrödslimpa med aprikoser och hasselnötter. Och igår läste jag om Hollywoodstjärnan Jake Gyllenhaal som blivit någon sorts affischpojke för surdegsbakande.
Deras jästvurmande är förstås en effekt av vår nya, långsammare tillvaro. Jag har inte blivit bakningsfantast än, däremot har jag haft sinnesron att läsa klart romaner (senast Kejsarens barn av Claires Messud, rekommenderas varmt) vilket var många år sedan.
Jag älskar vårt nya, nedskruvade tempo. Tidigare levde jag någonstans mellan femte och sjätte växeln och satte en ära i att ständigt vara lite jagad. Nu är jag nere på trean och det är på alla sätt en behagligare takt. Jag ska göra mitt bästa för att ligga kvar där.
",sv,2020-05-08T08:00:00.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/de3f2c3a-2dba-4bcb-ac84-5b4f12f7fcc0?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=0b6e7526bab9ffa3eb75adafb3dabf463b80c27e,,"KRÖNIKA. Blickarna möts i hörnet vid 7-Eleven. Jag har inte sett min manlige bekant på några år. Senast borde ha varit på en 40-årsfest i Vasastan. Under några tiondelar försöker jag minnas om vi kramades den gången eller om vi hälsade med en grabbig ”fist bump”. Det kan knappast ha varit ett klassiskt handslag, det känns för formellt. Sedan sjunker det ...","[
{
""name"":""Hugo Rehnberg"",
""nameRaw"":""Hugo Rehnberg""
}
]",0.9267445,2023-01-01T00:00:00Z,,
Tomas Lundin: Utskälld av alla – men nu har Scholz fått USA dit han vill,https://www.svd.se/a/JQBEkm/utskalld-av-alla-men-nu-far-scholz-som-han-vill,https://www.svd.se/a/JQBEkm/utskalld-av-alla-men-nu-far-scholz-som-han-vill,2023-01-24T21:03:23+00:00,"BONN Vad väntar han på? Varför håller han tillbaka stridsvagnarna som Ukraina bönar och ber om? Svaret som Olaf Scholz upprepat som ett mantra är att Tyskland inte går egna vägar, inte vill sticka ut. Vad som behövs är ett gemensamt europeiskt och transatlantiskt beslut.
Allt tyder nu på att blir exakt så. Polen som profilerat sig som Tysklands hårdaste kritiker går i spetsen för en ”koalition av villiga”, länder som har stridsvagnen Leopard 2 och är beredda att leverera vad de kan undvara.
Det ser ut vara en bred allians inklusive Tyskland, även om flera EU-länder och Natomedlemmar fortfarande är skeptiska.
Det var ett av kraven som Olaf Scholz ställde för att ge grönt ljus för en export av tyska Leopard 2, stridsvagnen som Ukraina hoppas ska vända kriget och tvinga Ryssland att lämna ockuperade områden.
Det andra kravet, det för Scholz helt avgörande, var att USA inte bara skulle vara med på noterna utan också bidra med egna stridsvagnar. Så ser det nu ut att bli. Enligt samstämmiga rapporter från medierna i USA har president Joe Biden gått med på att skicka tunga stridsvagnar av typ M1 Abrams till Ukraina.
Ingen tror att de kommer att påverka kriget. De är komplicerade, slukar enorma mängder drivmedel och har motorer som i snitt går sönder efter bara några hundra timmar.
Men de är ett bevis för att Tyskland och USA går i samma takt.
Varför är det så viktigt för Olaf Scholz?
Europa utan Washingtons säkerhetsgarantier är ett lätt byte – det är en självklarhet för Olaf Scholz och för många i den före detta frontstaten Tyskland som tidvis hade nästan en halv miljon amerikanska soldater stationerade i landet.
Men Olaf Scholz är också övertygad om att att de avgörande banden till USA inte kan tas för givna. Det visar åren under Donald Trump som hotade med att dra tillbaka amerikanska trupper och lät osäkerhet uppstå om USA:s säkerhetsgarantier.
Joe Biden har en annan attityd och mer förståelse för Europas säkerhetsintressen. Men hans fokus ligger på Kina och de växande hoten i den indo-pacifiska regionen.
Skickar Joe Biden nu stridsvagnar till Ukraina, oavsett hur många, har Olaf Scholz fått USA med i båten. Veckorna av förtegenhet och oklara tyska svar har i så fall gett utdelning.","
BONN Vad väntar han på? Varför håller han tillbaka stridsvagnarna som Ukraina bönar och ber om? Svaret som Olaf Scholz upprepat som ett mantra är att Tyskland inte går egna vägar, inte vill sticka ut. Vad som behövs är ett gemensamt europeiskt och transatlantiskt beslut.
Allt tyder nu på att blir exakt så. Polen som profilerat sig som Tysklands hårdaste kritiker går i spetsen för en ”koalition av villiga”, länder som har stridsvagnen Leopard 2 och är beredda att leverera vad de kan undvara.
Det ser ut vara en bred allians inklusive Tyskland, även om flera EU-länder och Natomedlemmar fortfarande är skeptiska.
Det var ett av kraven som Olaf Scholz ställde för att ge grönt ljus för en export av tyska Leopard 2, stridsvagnen som Ukraina hoppas ska vända kriget och tvinga Ryssland att lämna ockuperade områden.
Det andra kravet, det för Scholz helt avgörande, var att USA inte bara skulle vara med på noterna utan också bidra med egna stridsvagnar. Så ser det nu ut att bli. Enligt samstämmiga rapporter från medierna i USA har president Joe Biden gått med på att skicka tunga stridsvagnar av typ M1 Abrams till Ukraina.
Ingen tror att de kommer att påverka kriget. De är komplicerade, slukar enorma mängder drivmedel och har motorer som i snitt går sönder efter bara några hundra timmar.
Men de är ett bevis för att Tyskland och USA går i samma takt.
Varför är det så viktigt för Olaf Scholz?
Europa utan Washingtons säkerhetsgarantier är ett lätt byte – det är en självklarhet för Olaf Scholz och för många i den före detta frontstaten Tyskland som tidvis hade nästan en halv miljon amerikanska soldater stationerade i landet.
Men Olaf Scholz är också övertygad om att att de avgörande banden till USA inte kan tas för givna. Det visar åren under Donald Trump som hotade med att dra tillbaka amerikanska trupper och lät osäkerhet uppstå om USA:s säkerhetsgarantier.
Joe Biden har en annan attityd och mer förståelse för Europas säkerhetsintressen. Men hans fokus ligger på Kina och de växande hoten i den indo-pacifiska regionen.
Skickar Joe Biden nu stridsvagnar till Ukraina, oavsett hur många, har Olaf Scholz fått USA med i båten. Veckorna av förtegenhet och oklara tyska svar har i så fall gett utdelning.
",sv,2023-01-24T21:03:23.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/70d9aca8-c7e4-4337-be71-f723d2dd3aae?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=81af266e3acd9a62c8d92558db59f4651d566652,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/70d9aca8-c7e4-4337-be71-f723d2dd3aae?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=fb4ac3d7279014f6fee06467fc1a3877f0ccff27""
}
]",ANALYS. Utskälld och kritiserad för att svika Ukraina. I veckor har det haglat kritik mot Tysklands förbundskansler Olaf Scholz som låtit omvärlden sväva i osäkerhet om leveranser av tyska stridsvagnar. Nu ser han ut att gå segrande ur konflikten.,"[
{
""name"":""Tomas Lundin"",
""nameRaw"":""Tomas Lundin""
}
]",0.9498728999999999,2023-01-25T00:00:00Z,,
Ägarturbulens i Volvo,https://www.svd.se/a/0980e0d8-147d-3646-94c0-1eac6f159512/agarturbulens-i-volvo,https://www.svd.se/a/0980e0d8-147d-3646-94c0-1eac6f159512/agarturbulens-i-volvo,2006-08-08T08:33:00+00:00,"Under juli spekulerades det för fullt i ägarförändringar i Volvo sedan spreaden, skillnaden i pris mellan A- och B-aktierna krympt ihop. Det betyder att någon jagar makt i fordonsjätten. A-aktien handlas traditionellt nämligen med en rabatt jämfört med B-aktien, trots att B-aktien har en tiondel av A-aktiens röstvärde.
Samtidigt handlades stora poster A-aktier på börsen. Enligt källor till Näringsliv24 var det Christer Gardells hedgefond Cevian som stod som köpare till delar av aktierna, uppgifter som också florerat tidigare i sommar.
Cevian har en stark historik. Hedgefonden har tidigare lyckats driva fram en kursändring i både Lindex och Skandia. Och Volvo borde locka hugande riskkapitalister och hedgefonder. Företaget är ett spretigt industrikonglomerat med relativt spridda verksamheter. Dessutom är företagets kassakista sprängfylld. Anledningen till att intresset för Volvo tidigare varit lågt är att franska Renault sitter på de röststarka A-aktierna.
Näringsliv24 kan nu avslöja att Föreningssparbanken är en av aktörerna som varit involverad i affärerna. Fondjätten Robur har nämligen storsålt A-aktier under juli, visar färsk statistik från SIS Ägarservice. Rösteandelen har på en månad fallit med 1,3 procent.
Men från Sveriges största fondbolag är det locket på. Bolaget vill varken informera sina fondandelsägare eller finansmarknaden om vem som är köpare till posterna.
– Vi kommenterar inte det här, säger Ann-Charlotte Englund Jönsson, pressansvarig på Robur, till Näringsliv24.
Hos Föreningssparbanken är det inte heller bara fondbolaget som säljer A-aktier. Enligt statistiken har även banken sålt A-aktier och köpt B-aktier. Under juli halverades bankens röstandel från 0,4 procent till 0,2 procent. Samtidigt köptes B-aktier och kapitalandelen ökade med 0,2 procent till 0,3 procent.
Även SEB har sålt aktier. Röstetalet har minskat med 0,6 procent och kapitalet med 0,2 procent.
Ingen av de nuvarande storägarna har flaggat under perioden. Inte heller har någon ny storägare dykt upp i ägarstatistiken.
Klart är dock att hedgefonden Ram One är en av köparna. Fonden styrs av Investors forna tradingstjärna Sven Nyman, som startade fonden efter att ha dragit in miljarder till Investor genom lyckosam handel. Ram One är dock inte någon betydande spelare i Volvo. Efter köpen i juli kontrollerar hedgefonden 0,6 procent av rösterna i Volvo. Och under juli var ökningen modesta 0,2 procent.
Näringsliv 24 har under dagen sökt företrädare för Volvo utan resultat.","
Under juli spekulerades det för fullt i ägarförändringar i Volvo sedan spreaden, skillnaden i pris mellan A- och B-aktierna krympt ihop. Det betyder att någon jagar makt i fordonsjätten. A-aktien handlas traditionellt nämligen med en rabatt jämfört med B-aktien, trots att B-aktien har en tiondel av A-aktiens röstvärde.
Samtidigt handlades stora poster A-aktier på börsen. Enligt källor till Näringsliv24 var det Christer Gardells hedgefond Cevian som stod som köpare till delar av aktierna, uppgifter som också florerat tidigare i sommar.
Cevian har en stark historik. Hedgefonden har tidigare lyckats driva fram en kursändring i både Lindex och Skandia. Och Volvo borde locka hugande riskkapitalister och hedgefonder. Företaget är ett spretigt industrikonglomerat med relativt spridda verksamheter. Dessutom är företagets kassakista sprängfylld. Anledningen till att intresset för Volvo tidigare varit lågt är att franska Renault sitter på de röststarka A-aktierna.
Näringsliv24 kan nu avslöja att Föreningssparbanken är en av aktörerna som varit involverad i affärerna. Fondjätten Robur har nämligen storsålt A-aktier under juli, visar färsk statistik från SIS Ägarservice. Rösteandelen har på en månad fallit med 1,3 procent.
Men från Sveriges största fondbolag är det locket på. Bolaget vill varken informera sina fondandelsägare eller finansmarknaden om vem som är köpare till posterna.
– Vi kommenterar inte det här, säger Ann-Charlotte Englund Jönsson, pressansvarig på Robur, till Näringsliv24.
Hos Föreningssparbanken är det inte heller bara fondbolaget som säljer A-aktier. Enligt statistiken har även banken sålt A-aktier och köpt B-aktier. Under juli halverades bankens röstandel från 0,4 procent till 0,2 procent. Samtidigt köptes B-aktier och kapitalandelen ökade med 0,2 procent till 0,3 procent.
Även SEB har sålt aktier. Röstetalet har minskat med 0,6 procent och kapitalet med 0,2 procent.
Ingen av de nuvarande storägarna har flaggat under perioden. Inte heller har någon ny storägare dykt upp i ägarstatistiken.
Klart är dock att hedgefonden Ram One är en av köparna. Fonden styrs av Investors forna tradingstjärna Sven Nyman, som startade fonden efter att ha dragit in miljarder till Investor genom lyckosam handel. Ram One är dock inte någon betydande spelare i Volvo. Efter köpen i juli kontrollerar hedgefonden 0,6 procent av rösterna i Volvo. Och under juli var ökningen modesta 0,2 procent.
Näringsliv 24 har under dagen sökt företrädare för Volvo utan resultat.
",sv,2006-08-08T08:33:00.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/ebf59682-e885-41ec-89ba-0812ff145bcc?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=d1dae24711b160118403d1b8aac21c6758101628,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/ebf59682-e885-41ec-89ba-0812ff145bcc?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=7e0f5b94cb9b65501208c13e6a8241221deff018""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/techbrief-for-menu.png""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/app-for-menu.png""
}
]",Fondjätten Robur storsålde A-aktier i Volvo under juli månad. Köpare är okänd och från fondbolaget är det locket på. Klart är i alla fall att en hedgefond köpt på sig röststarka aktier i lastbilsbolaget.,"[
{
""name"":""Svenska Dagbladet"",
""nameRaw"":""Svenska Dagbladet""
}
]",0.8546366,2023-02-25T00:00:00Z,,
Anders Lindblad: Stenhårt om Bragdguldet – här är kandidaterna,https://www.svd.se/a/GMrraQ/stenhart-om-bragdguldet-har-ar-kandidaterna,https://www.svd.se/a/GMrraQ/stenhart-om-bragdguldet-har-ar-kandidaterna,2022-11-27T13:01:09+00:00,"Samtidigt som fotbolls-VM spelas utan Sverige kan svensk idrott som helhet ändå se tillbaka på ett fantastiskt år. Det började med ett sensationellt EM-guld för herrlandslaget i handboll, fortsatte med åtta svenska OS-guld i Peking, som följdes av en historisk seger i motorsportens Indy 500 samt flera VM- och EM-guld under sommaren och hösten. Det är bland alla dessa vinnare som årets vinnare av Bragdguldet finns.","
Samtidigt som fotbolls-VM spelas utan Sverige kan svensk idrott som helhet ändå se tillbaka på ett fantastiskt år. Det började med ett sensationellt EM-guld för herrlandslaget i handboll, fortsatte med åtta svenska OS-guld i Peking, som följdes av en historisk seger i motorsportens Indy 500 samt flera VM- och EM-guld under sommaren och hösten. Det är bland alla dessa vinnare som årets vinnare av Bragdguldet finns.
",sv,2022-11-27T13:01:09.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/93e2f833-9071-48f3-ad5b-0b23747d5d89?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=5ea917e3157e739fe3c6d492921b60d0859558c5,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/93e2f833-9071-48f3-ad5b-0b23747d5d89?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=5cfd36df02325d1842ca1d53d67f2388a9fd803d""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/93e2f833-9071-48f3-ad5b-0b23747d5d89?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=09fedb88daff26fc711ee57e26f7c81431f9f6e0""
}
]","KRÖNIKA. Vem eller vilka har svarat för årets svenska idrottsbragd? Den 6 december tillkännages vinnaren, eller vinnarna, av Svenska Dagbladets bragdguld. Konkurrensen har nog aldrig tidigare varit så hård.","[
{
""name"":""Anders Lindblad"",
""nameRaw"":""Anders Lindblad""
}
]",0.85332596,2022-11-27T00:00:00Z,,
”Jag borde ha gått in på topp hundra”,https://www.svd.se/a/3c5ab20a-f24e-47aa-9540-0409d869e79c/jag-borde-ha-gatt-in-pa-topp-hundra,https://www.svd.se/a/3c5ab20a-f24e-47aa-9540-0409d869e79c/jag-borde-ha-gatt-in-pa-topp-hundra,2016-01-25T07:00:00+00:00,"Låter han så nöjd att det kan tolkas som kaxighet? Kanske uppfattas det så av vissa men se då vad Elias känner inför sitt första besök på Idrottsgalan:
– Det är hur stort som helst och för mig är det en ära bara att få vara med. Sveriges bästa idrottare är ju där. Brukar inte kungen vara där? Shit, det skulle vara grymt.","
Låter han så nöjd att det kan tolkas som kaxighet? Kanske uppfattas det så av vissa men se då vad Elias känner inför sitt första besök på Idrottsgalan:
– Det är hur stort som helst och för mig är det en ära bara att få vara med. Sveriges bästa idrottare är ju där. Brukar inte kungen vara där? Shit, det skulle vara grymt.
",sv,2016-01-25T07:00:00.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/8bea7723-f551-4a7a-a5db-3eec3e1871b7?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=538668b4ea250e1784b47363efb21edc4f61287b,,"Tangerat kvalrekord, första titeln på Challengertouren och närmare 100 platsers klättring på rankningen. Vad sägs om Elias Ymers 2015? – Det var sjukt bra. Att kvala in i alla Grand Slam var helt, heeeelt otroligt och nästan för bra för att vara sant, säger huvudpersonen själv.","[
{
""name"":""Jonas Arnesen"",
""nameRaw"":""Jonas Arnesen""
}
]",0.7661728999999999,2023-01-18T00:00:00Z,,
Rolf Gustavsson: Meloni stärks av vänsterns identitetskris,https://www.svd.se/a/GMP37l/italien-vansterns-identitetskris-starker-giorgia-meloni,https://www.svd.se/a/GMP37l/italien-vansterns-identitetskris-starker-giorgia-meloni,2022-12-14T18:59:02+00:00,"Till realismen hör att Meloni accepterar de grundlinjer som hon ärvt av föregångaren Mario Draghi, trots att Meloni och hennes parti Italiens bröder tidigare befann sig i opposition till Draghi.","
Till realismen hör att Meloni accepterar de grundlinjer som hon ärvt av föregångaren Mario Draghi, trots att Meloni och hennes parti Italiens bröder tidigare befann sig i opposition till Draghi.
",sv,2022-12-14T18:59:02.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/f5b2590d-785c-4f7f-993d-ee8519197c28?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=4ad4abe58628d9e87b35f827c96746c3069efaa6,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/f5b2590d-785c-4f7f-993d-ee8519197c28?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=bc527483fa3acc2aa5c3615cddffcea272824e60""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/f5b2590d-785c-4f7f-993d-ee8519197c28?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=d94feeae37a6525af930dbe6b4cecaea8c21c8c9""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/author/64396484-d61a-4724-a633-d3c0bf96bed0?q=80&tight=true&upscale=true&w=200&s=eab135f6f0ccae0349824bb964b76666f743e299""
}
]",ANALYS. Sedan snart två månader leder Giorgia Meloni en högerregering i Italien – och hon har hittills lyckats stärka sin ställning och popularitet genom att balansera retoriken med försiktig realism. Taktiken underlättas av att Italiens vänsteropposition befinner sig i djup identitetskris.,"[
{
""name"":""Rolf Gustavsson"",
""nameRaw"":""Rolf Gustavsson""
}
]",0.88027465,2022-12-14T00:00:00Z,,
Dick Harrison: Landet där fascismen överlevde,https://www.svd.se/a/O83vBq/harrisons-historia-fascismen-overlevde-i-italien,https://www.svd.se/a/O83vBq/harrisons-historia-fascismen-overlevde-i-italien,2022-10-03T09:48:14+00:00,,"Runt om i alla större italienska städer finns symboler och minnen av fascismen kvar. Här i Rom, runt stadio dei Marmi. Foto: Andrew Medichini/AP",sv,2022-10-03T09:48:14.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/6fb1f73f-c19c-4d29-b391-2b31f1f94273?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=502d3f6d3a43f20e7aacc68074b9f044df01cb20,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/6fb1f73f-c19c-4d29-b391-2b31f1f94273?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=f311ce3c0fab35846bbdb02969303e4872b4166c""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/6fb1f73f-c19c-4d29-b391-2b31f1f94273?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=744ba15c8b6a5330362486bbade797d6bc6ebdc7""
}
]",KRÖNIKA. Till skillnad från den tyska nazismen överlevde den italienska fascismen som ideologi efter andra världskriget. Missnöje och skräck för kommunismen ger en ledtråd om varför.,"[
{
""name"":""Dick Harrison"",
""nameRaw"":""Dick Harrison""
}
]",0.80909014,2022-10-03T00:00:00Z,,
SMHI varnar för storm i väst,https://www.svd.se/a/EQznL2/smhi-varnar-for-storm-i-vast,https://www.svd.se/a/EQznL2/smhi-varnar-for-storm-i-vast,2023-02-16T11:26:43+00:00,,"SMHI varnar för blåsigt väder på Västkusten till helgen. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT",,2023-02-16T11:26:43.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/4a5134af-139c-40db-a8b1-61406be7db1f?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=d6cd37c06625436a59a868bebe7da97a280bd549,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/4a5134af-139c-40db-a8b1-61406be7db1f?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=dd76919fd26a7f13ea6500909ee3164c8a28d90a""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/4a5134af-139c-40db-a8b1-61406be7db1f?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=7fabdf2e16b7c1a69d8c94fc46d0bc4b2d040b98""
}
]","Fredagskvällen och natten mot lördag ser ut att bli rejält blåsig längs kusten mellan Göteborg och Helsingborg. SMHI har utfärdat orange varning för storm ute i Skagerrak och Kattegatt. Enligt meteorologen Moa Hallberg blir det troligen varningar även över land. – Det kommer att bli rejält blåsigt, så det väntas gå ut fler varningar, säger hon. ...","[
{
""name"":""Jens Bornemann/TT"",
""nameRaw"":""Jens Bornemann/TT""
}
]",0.8408897999999999,2023-02-16T00:00:00Z,,
Anders Melldén: Världen brinner men vinet står pall,https://www.svd.se/a/pAAdqG/varlden-brinner-menvinet-star-pall,https://www.svd.se/a/pAAdqG/varlden-brinner-menvinet-star-pall,2020-10-29T19:45:00+00:00,"Efter en vår och sommar med stängda vinerier på grund av covid-19 kom de tidiga och allvarliga bränderna som ytterligare utmaningar. Kalifornierna är dock luttrade. På min fråga svarar de att de generellt sett tycker att lokala myndigheter sköter sig och tar problemen på allvar. Delstatens vinmakare borstar askan av sig och fortsätter göra det de är bäst på: goda viner för framtiden, om än i något mindre kvantiteter just i år. Ja, mitt i allt detta gasar de sig ur uppförsbacken och anordnar särskilda vinveckor på krogar både i Sverige och över hela världen under november månad för att ytterligare sprida bilden av sig själva som överlevare. Spana gärna efter California Wine Weeks om du är nyfiken.","
Efter en vår och sommar med stängda vinerier på grund av covid-19 kom de tidiga och allvarliga bränderna som ytterligare utmaningar. Kalifornierna är dock luttrade. På min fråga svarar de att de generellt sett tycker att lokala myndigheter sköter sig och tar problemen på allvar. Delstatens vinmakare borstar askan av sig och fortsätter göra det de är bäst på: goda viner för framtiden, om än i något mindre kvantiteter just i år. Ja, mitt i allt detta gasar de sig ur uppförsbacken och anordnar särskilda vinveckor på krogar både i Sverige och över hela världen under november månad för att ytterligare sprida bilden av sig själva som överlevare. Spana gärna efter California Wine Weeks om du är nyfiken.
",sv,2020-10-29T19:45:00.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/c9904b74-3aec-4c2b-83c8-b2aa59e04639?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=23528e57f6b0ef29b257b324048599a6e6debf6a,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/c9904b74-3aec-4c2b-83c8-b2aa59e04639?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=071304e57d4adf599b417855f50dadf91f3962c7""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/c9904b74-3aec-4c2b-83c8-b2aa59e04639?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=a9efd2605a93fc9ce3f485b6d35c40a9b4bae6b2""
}
]","KRÖNIKA. Brända vingårdar och vinerier, rökskadade druvor och en nedstängd vår och sommar. Världen utmanas men vinbönderna är luttrade, sopar undan askan och fortsätter göra fantastiskt vin.","[
{
""name"":""Anders Melldén"",
""nameRaw"":""Anders Melldén""
}
]",0.96657205,2022-11-20T00:00:00Z,,
Nederländerna tar hem misstänkta IS-medlemmar,https://www.svd.se/a/P4pnL7/nederlanderna-tar-hem-misstankta-is-medlemmar,https://www.svd.se/a/P4pnL7/nederlanderna-tar-hem-misstankta-is-medlemmar,2022-11-01T14:15:29+00:00,"Kvinnorna misstänks för terroristbrott och för att ha anslutit sig till terrorrörelsen Islamiska staten.
”Kvinnorna kommer att gripas efter ankomst till Nederländerna och ställas inför rätta”, säger utrikesminister Wopke Hoekstra och justitieminister Dilan Yesilgoz-Zegerius i ett brev till parlamentet.","Två kvinnor i lägret al-Hol i nordöstra Syrien, där runt 60 000 flyktingar, inklusive familjer och IS-sympatisörer, hålls. Arkivbild. Foto: Baderkhan Ahmad/AP/TT
Kvinnorna misstänks för terroristbrott och för att ha anslutit sig till terrorrörelsen Islamiska staten.
”Kvinnorna kommer att gripas efter ankomst till Nederländerna och ställas inför rätta”, säger utrikesminister Wopke Hoekstra och justitieminister Dilan Yesilgoz-Zegerius i ett brev till parlamentet.
",sv,2022-11-01T14:15:29.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/d5564d3d-a977-4cce-a8d9-f6cda4d5024b?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=09018bec3099aac256578bf4097aaf52c6bc47ff,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/d5564d3d-a977-4cce-a8d9-f6cda4d5024b?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=75080dd509ec74308fd7de2476256184dc699e98""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/d5564d3d-a977-4cce-a8d9-f6cda4d5024b?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=3ecfe818f6c537c9db6d4b08319f08b57f11513b""
}
]","Tolv kvinnor och deras 28 barn ska hämtas tillbaka till Nederländerna från fångläger i norra Syrien, meddelar den nederländska regeringen. Gruppen är den största hittills att hämtas hem av Nederländerna.","[
{
""name"":""TT-AFP"",
""nameRaw"":""TT-AFP""
}
]",0.88976014,2022-11-01T00:00:00Z,,
13 000 borta ur polisskåp – utredning nedlagd,https://www.svd.se/a/9zzAnM/13000-borta-ur-polisskap-utredning-nedlagd,https://www.svd.se/a/9zzAnM/13000-borta-ur-polisskap-utredning-nedlagd,2022-10-23T03:11:13+00:00,,"Åklagaren har inte kunnat se hur den misstänkta stölden kan ha gått till. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT",sv,2022-10-23T03:11:13.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/a5fb938e-edfd-4bda-b432-44592a3ccccd?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=19a415ee0285578fc8e8f39b661ca46640200e2a,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/a5fb938e-edfd-4bda-b432-44592a3ccccd?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=226668d3e8a608dd0b1fd6a9ed99d889c726c893""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/a5fb938e-edfd-4bda-b432-44592a3ccccd?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=503797e2a6db6c02caebd4efcfe3f3864a8f426c""
}
]","En förundersökning om misstänkt stöld från ett säkerhetsskåp hos polisen läggs ned, rapporterar SVT Jämtland. I slutet av september upptäckte en anställd på polishuset i Östersund att 12 940 kronor i beslagtagna kontanter saknades ur ett låst säkerhetsskåp. Det låsta skåpet står i ett låst utrymme och enligt en underrättelse från åklagarkammaren...","[
{
""name"":""TT"",
""nameRaw"":""TT""
}
]",0.92018217,2022-10-23T00:00:00Z,,
Varför så tyst om SVT:s personal?,https://www.svd.se/a/32e8321f-87d9-3a13-ad1a-51a690188dc1/varfor-sa-tyst-om-svts-personal,https://www.svd.se/a/32e8321f-87d9-3a13-ad1a-51a690188dc1/varfor-sa-tyst-om-svts-personal,2010-07-05T02:33:05+00:00,"KOLUMN
Ett mycket stort antal reportrar, sändningsproducenter, översättare med flera har tvingats gå från Sveriges Television trots att de behövs. De flesta har blivit tillsagda att gå direkt till ett bemanningsföretag för att via det genast återkomma till samma jobb som de haft hos SVT – bara nu till betydligt högre kostnad och med en annan status. En av cheferna påpekade att efter den stora utrensningen som skedde våren 2009 skulle man anlita bemanningsföretag i nio månader och sedan upphöra med det, för då behövde SVT nämligen inte längre bry sig om Las. Nu har dock verksamheten permanentats.
Tidigare medarbetare som tvingats lämna SVT har startat bemanningsföretag och getts lukrativa kontrakt med sin forna arbetsgivare. Som mellanhänder tjänar de nu pengar på sina tidigare kollegors arbete, pengar som kommer av de licenser som alla som ”innehar tv-apparat” måste betala.
SVT:s agerande ter sig såväl cyniskt som kostsamt. Bemanningsföretagen ska ju ha en vinst (ett av dem lär lägga 50 procent på lönesumman) och dessutom ska moms betalas, moms som SVT inte får dra av. Med sådana påslag är det lätt att räkna ut att det blir rejält dyrare för SVT att anlita kompetenta och duktiga människor den här omvägen än att ha anställda eller anlita frilansare direkt, som man gjort tidigare i decennier. Detta medger också SVT, men påstår svävande att det ”på sikt” inte ska behöva bli dyrare.
Det är inte enbart de tidigare SVT-medarbetarna som startat bemanningsföretag, som skär licensguld med täljknivar. Produktionsbolag drivna av tidigare anställda och frilansare vid SVT tar också rejält betalt eftersom deras produktioner blir betydligt dyrare för SVT (hyra, material, löner, vinster, moms) än om de gjorts i huset.
Varför hör man då inte något om detta i offentligheten? I Uppdrag granskning den 20 januari i år nämndes SVT:s hantering av sina medarbetare, men tämligen dämpat. Tänker man efter förstår man dock varför tystnaden är så öronbedövande: SVT är en enorm maktfaktor i mediebranschen. Cheferna sitter säkert och de dirigerar sina underlydande som vore dessa spelpjäser i Fia med knuff. Man mopsar sig inte för man måste ju kunna försörja sig och inte bli svartlistad på den stora arbetsplatsen.
Solidaritet och lojalitet har inget värde, är budskapet från SVT till dem som efter lång och trogen tjänst anmodas gå till bemanningsföretag. Vad kulturdepartementet tycker om den här kostsamma och förödande sönderslagningen av Public Service-bolaget är inte känt.
Det vore bra om någon – Riksrevisionen? – fick i uppdrag att utreda SVT:s agerande ur olika aspekter: efterlevnad av sändningstillståndet (till exempel när det gäller nationella minoriteter); det ekonomiska tänkandet och användningen av licenspengar; varför så många ex-anställda fått långvariga och mycket lönsamma kontrakt för sina bemanningsföretag och hur den upphandlingen har gått till, juridiska frågor kring Las med mera. En total revision skulle kanske kunna få slut på vad som ter sig som ett dyrt maktmissbruk som kan fortgå för att människor inte vågar riskera att bli persona non grata hos det mäktiga Public Service-bolaget.","
KOLUMN
Ett mycket stort antal reportrar, sändningsproducenter, översättare med flera har tvingats gå från Sveriges Television trots att de behövs. De flesta har blivit tillsagda att gå direkt till ett bemanningsföretag för att via det genast återkomma till samma jobb som de haft hos SVT – bara nu till betydligt högre kostnad och med en annan status. En av cheferna påpekade att efter den stora utrensningen som skedde våren 2009 skulle man anlita bemanningsföretag i nio månader och sedan upphöra med det, för då behövde SVT nämligen inte längre bry sig om Las. Nu har dock verksamheten permanentats.
Tidigare medarbetare som tvingats lämna SVT har startat bemanningsföretag och getts lukrativa kontrakt med sin forna arbetsgivare. Som mellanhänder tjänar de nu pengar på sina tidigare kollegors arbete, pengar som kommer av de licenser som alla som ”innehar tv-apparat” måste betala.
SVT:s agerande ter sig såväl cyniskt som kostsamt. Bemanningsföretagen ska ju ha en vinst (ett av dem lär lägga 50 procent på lönesumman) och dessutom ska moms betalas, moms som SVT inte får dra av. Med sådana påslag är det lätt att räkna ut att det blir rejält dyrare för SVT att anlita kompetenta och duktiga människor den här omvägen än att ha anställda eller anlita frilansare direkt, som man gjort tidigare i decennier. Detta medger också SVT, men påstår svävande att det ”på sikt” inte ska behöva bli dyrare.
Det är inte enbart de tidigare SVT-medarbetarna som startat bemanningsföretag, som skär licensguld med täljknivar. Produktionsbolag drivna av tidigare anställda och frilansare vid SVT tar också rejält betalt eftersom deras produktioner blir betydligt dyrare för SVT (hyra, material, löner, vinster, moms) än om de gjorts i huset.
Varför hör man då inte något om detta i offentligheten? IUppdrag granskning den 20 januari i år nämndes SVT:s hantering av sina medarbetare, men tämligen dämpat. Tänker man efter förstår man dock varför tystnaden är så öronbedövande: SVT är en enorm maktfaktor i mediebranschen. Cheferna sitter säkert och de dirigerar sina underlydande som vore dessa spelpjäser i Fia med knuff. Man mopsar sig inte för man måste ju kunna försörja sig och inte bli svartlistad på den stora arbetsplatsen.
Solidaritet och lojalitet har inget värde, är budskapet från SVT till dem som efter lång och trogen tjänst anmodas gå till bemanningsföretag. Vad kulturdepartementet tycker om den här kostsamma och förödande sönderslagningen av Public Service-bolaget är inte känt.
Det vore bra om någon – Riksrevisionen? – fick i uppdrag att utreda SVT:s agerande ur olika aspekter: efterlevnad av sändningstillståndet (till exempel när det gäller nationella minoriteter); det ekonomiska tänkandet och användningen av licenspengar; varför så många ex-anställda fått långvariga och mycket lönsamma kontrakt för sina bemanningsföretag och hur den upphandlingen har gått till, juridiska frågor kring Las med mera. En total revision skulle kanske kunna få slut på vad som ter sig som ett dyrt maktmissbruk som kan fortgå för att människor inte vågar riskera att blipersona non grata hos det mäktiga Public Service-bolaget.
",sv,2010-07-05T02:33:05.000Z,https://static.svd.se/assets/assets/images/logo-sharing-backup.png,,"LEDARE. Ett mycket stort antal reportrar, sändningsproducenter, översättare med flera har tvingats gå från Sveriges Television trots att de behövs. De flesta har blivit tillsagda att gå direkt till ett bemanningsföretag för att via det genast återkomma till samma jobb som de haft hos SVT – bara nu till betydligt högre kostnad och med en annan status. En...","[
{
""name"":""Sluta följa"",
""nameRaw"":""Sluta följa""
}
]",0.9486711,2023-02-02T00:00:00Z,,
Ryska svaret på svenska bojkotthotet,https://www.svd.se/a/ab7A8O/ryska-svaret-pa-svenska-bojkotthotet,https://www.svd.se/a/ab7A8O/ryska-svaret-pa-svenska-bojkotthotet,2022-10-11T05:45:04+00:00,"Internationella skidförbundet (Fis) öppnar för att låta ryska skidåkare få tävla internationellt igen i vinter, trots att kriget i Ukraina är långt ifrån över. Det får Svahn och Dahlqvist att vara beredda på att bojkotta VM i Planica.
– Här och nu skulle jag tveklöst vara beredd på det, säger Svahn till TT.","Jelena Välbe bryr sig inte om svenska skidstjärnors hot om bojkott av VM. Arkivbild. Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Internationella skidförbundet (Fis) öppnar för att låta ryska skidåkare få tävla internationellt igen i vinter, trots att kriget i Ukraina är långt ifrån över. Det får Svahn och Dahlqvist att vara beredda på att bojkotta VM i Planica.
– Här och nu skulle jag tveklöst vara beredd på det, säger Svahn till TT.
",sv,2022-10-11T05:45:04.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/20ef17e3-06fa-41e9-9eb0-11ddfeb27d23?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=85e0cbf7072364960fc8ed80fab4c5ac8f77463c,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/20ef17e3-06fa-41e9-9eb0-11ddfeb27d23?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=b1f9e8fe5504781c8a674fe7436e3585a544f831""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/20ef17e3-06fa-41e9-9eb0-11ddfeb27d23?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=f3fcd5851ae786c280260330ad043e93ae6d141a""
}
]","Nu svarar Ryssland på de svenska skidstjärnorna Linn Svahns och Maja Dahlqvists bojkotthot av VM. – Inget att bry sig om, låt dem bojkotta, säger skidbasen Jelena Välbe.","[
{
""name"":""Ingela Ahlberg/TT"",
""nameRaw"":""Ingela Ahlberg/TT""
}
]",0.8258794500000001,2022-10-11T00:00:00Z,,
Stöttar industrier i grönt energiskifte,https://www.svd.se/a/BWbBLE/stottar-industrier-i-gront-energiskifte,https://www.svd.se/a/BWbBLE/stottar-industrier-i-gront-energiskifte,2023-02-01T11:17:50+00:00,"Energifrågan är mer aktuell än någonsin och den gröna omställningen ett faktum. Allt mer fokus läggs på elektrifieringen av transporter, vilken är beroende av batterier och en hög energilagringskapacitet. Det är den främsta anledningen till att den globala efterfrågan på batterier förväntas öka från strax under 200 GWh till över 2 000 GWh under de kommande tio åren. För leverantörer och tillverkningsföretag inom fordonsindustrin innebär det en utmaning.
– Vi måste förbereda oss på en omställning ur en teknisk synvinkel men också vara pragmatiska och tänka på vad som behöver göras inom produktionen. Som en leverantör åt kunder inom energibranschen och ett fordonsföretag med strikta standarder, ser jag dock att vi är väl förberedda, säger Stefan Nord, försäljningschef i Sverige på Stansefabrikken Automotive.
Förberedd för EU:s nya batteriregler
Stansefabrikken Automotive ingår i den norska industrikoncernen Stafa Industrier och är ett tillverkningsföretag specialiserat på högvolymspressning, svetsning och montering för komponenter och delar till i första hand fordonsindustrin men också generell industri. Genom de egna fabrikerna i Litauen levererar företaget till kunder inom energi- och batteriindustrin, något som ger dem en gedigen insikt i behoven och bereder dem för EU:s kommande riktlinjer.
– Europeiska unionens råd antog nyligen en provisorisk överenskommelse om att se över EU:s regler för batterier. Regleringarna kommer bland annat innebära att komponenterna för att bygga celler ska vara rena, automatiserade, mycket exakta och stabila, säger Dmitrij Triskin, Technology and R&D Manager på Stansefabrikken Automotive.
– Även batteripass ska införas, där alla källor, komponenter och material till batterier behöver vara digitala och spårbara. Av säkerhetsskäl har vi inom vissa delar redan infört detta. Våra smarta verktyg som vi använder behåller information och ger varje komponent och del sin egen märkning för att säkra spårbarhet, fortsätter han.
Arbetar utifrån en grön synvinkel
Att världen befinner sig mitt i den gröna omställningen är inte heller något som gått företaget obemärkt förbi. När energin ska bli hållbar måste även källorna vara det, något som det också ska börja ställas krav på.
– Huvudfokus kommer att ligga på var materialet till produkterna kommer ifrån och hur det återvinns. Framöver måste också livscykeln och koldioxidavtrycket för varje produkt beräknas. Vi och vår leverantörskedja arbetar redan på det sättet, och vår industripark i Litauen använder 100 procent grön energi. Så även här står vi redo att stötta våra kunder när dessa krav införs, berättar Dmitrij Triskin.
Användbar spetskompetens för flera branscher
Förutom sin erfarenhet och insikt i energibranschen har Stansefabrikken Automotive spetskompetens för att hjälpa sina kunder med projektgenomförande, industriell design, automatisering, flytt av verktyg och serieproduktion, samt forskning och utveckling inom verktygsteknik.
– Vi är specialiserade på stansning, automatisk svetsning, andra processer och R&D och erbjuder stödtjänster som hjälper många företag utanför energisektorn. Vår flexibilitet, snabba anpassning, innovativa tänkesätt och smarta verktygskoncept vet vi är avgörande för många av våra kunders verksamheter, avslutar Stefan Nord.
Stansefabrikken Automotive etablerades 2008 och ingår i norska Stafa Industrier AS vars omsättning 2022 uppgår till 600 MNOK. Företaget tillverkar komponenter och delar till fordonsindustrin samt flera andra industrier via egna fabriker i Litauen. Stansefabrikken är certifierade enligt IATF 16949, Health and Safety ISO45001, ISO 9001 och ISO 14001, och jobbar efter 0 PPM principen. År 2023 planeras det för att implementera Energy Management standard ISO50001.
Läs mer
Annons
Detta är en annons från , den är inte skriven av journalisterna på SvD:s redaktion.","
Energifrågan är mer aktuell än någonsin och den gröna omställningen ett faktum. Allt mer fokus läggs på elektrifieringen av transporter, vilken är beroende av batterier och en hög energilagringskapacitet. Det är den främsta anledningen till att den globala efterfrågan på batterier förväntas öka från strax under 200 GWh till över 2 000 GWh under de kommande tio åren. För leverantörer och tillverkningsföretag inom fordonsindustrin innebär det en utmaning.
– Vi måste förbereda oss på en omställning ur en teknisk synvinkel men också vara pragmatiska och tänka på vad som behöver göras inom produktionen. Som en leverantör åt kunder inom energibranschen och ett fordonsföretag med strikta standarder, ser jag dock att vi är väl förberedda, säger Stefan Nord, försäljningschef i Sverige på Stansefabrikken Automotive.
Förberedd för EU:s nya batteriregler
Stansefabrikken Automotive ingår i den norska industrikoncernen Stafa Industrier och är ett tillverkningsföretag specialiserat på högvolymspressning, svetsning och montering för komponenter och delar till i första hand fordonsindustrin men också generell industri. Genom de egna fabrikerna i Litauen levererar företaget till kunder inom energi- och batteriindustrin, något som ger dem en gedigen insikt i behoven och bereder dem för EU:s kommande riktlinjer.
– Europeiska unionens råd antog nyligen en provisorisk överenskommelse om att se över EU:s regler för batterier. Regleringarna kommer bland annat innebära att komponenterna för att bygga celler ska vara rena, automatiserade, mycket exakta och stabila, säger Dmitrij Triskin, Technology and R&D Manager på Stansefabrikken Automotive.
– Även batteripass ska införas, där alla källor, komponenter och material till batterier behöver vara digitala och spårbara. Av säkerhetsskäl har vi inom vissa delar redan infört detta. Våra smarta verktyg som vi använder behåller information och ger varje komponent och del sin egen märkning för att säkra spårbarhet, fortsätter han.
Arbetar utifrån en grön synvinkel
Att världen befinner sig mitt i den gröna omställningen är inte heller något som gått företaget obemärkt förbi. När energin ska bli hållbar måste även källorna vara det, något som det också ska börja ställas krav på.
– Huvudfokus kommer att ligga på var materialet till produkterna kommer ifrån och hur det återvinns. Framöver måste också livscykeln och koldioxidavtrycket för varje produkt beräknas. Vi och vår leverantörskedja arbetar redan på det sättet, och vår industripark i Litauen använder 100 procent grön energi. Så även här står vi redo att stötta våra kunder när dessa krav införs, berättar Dmitrij Triskin.
Användbar spetskompetens för flera branscher
Förutom sin erfarenhet och insikt i energibranschen har Stansefabrikken Automotive spetskompetens för att hjälpa sina kunder med projektgenomförande, industriell design, automatisering, flytt av verktyg och serieproduktion, samt forskning och utveckling inom verktygsteknik.
– Vi är specialiserade på stansning, automatisk svetsning, andra processer och R&D och erbjuder stödtjänster som hjälper många företag utanför energisektorn. Vår flexibilitet, snabba anpassning, innovativa tänkesätt och smarta verktygskoncept vet vi är avgörande för många av våra kunders verksamheter, avslutar Stefan Nord.
",sv,2023-02-01T11:17:50.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/4e33e871-7621-4e49-80db-b62444bcd03e?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=a4440da2d91bb7438b0d13af1c6e3dc60dd4ddf3,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/4e33e871-7621-4e49-80db-b62444bcd03e?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=c01c89131f3b1143601562b8457882fda428132f""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/techbrief-for-menu.png""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/app-for-menu.png""
}
]","Den globala efterfrågan på batterier förväntas få en exponentiell ökning under kommande år, mycket på grund av elektrifieringen av transporter. Det bäddar för nya batteriindustrikrav som skapar utmaningar för produktionssidan. Men Stansefabrikken Automotive står rustad.","[
{
""name"":""Stansefabrikken"",
""nameRaw"":""Stansefabrikken""
}
]",0.8794622999999999,2023-02-01T00:00:00Z,,
”Att ’prestera fram’ bra sömn blir i sig störande”,https://www.svd.se/a/APLGXj/somnexpert-stora-utbudet-av-hjalpmedel-kan-ge-felaktig-bild,https://www.svd.se/a/APLGXj/somnexpert-stora-utbudet-av-hjalpmedel-kan-ge-felaktig-bild,2022-11-10T04:51:23+00:00,"Sovstrumpor, tyngdtäcken, skärmglasögon, linnevatten, te, sömnappar och anpassningsbara sängar – marknaden för sömnprodukter är enorm och stadigt växande. Stockholm fick förra året sin första sömnbutik. Sleepacy i Moodgallerian vill, enligt sin slogan, få världens befolkning att sova bättre med både produkter och sömncoachning.","
Sovstrumpor, tyngdtäcken, skärmglasögon, linnevatten, te, sömnappar och anpassningsbara sängar – marknaden för sömnprodukter är enorm och stadigt växande. Stockholm fick förra året sin första sömnbutik. Sleepacy i Moodgallerian vill, enligt sin slogan, få världens befolkning att sova bättre med både produkter och sömncoachning.
",sv,2022-11-10T04:51:23.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/b5aedbdf-f239-4f9f-9908-7cc959a1d535?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=2ecd5079b6cbdc3259ee7ffa622b85ba7046f19b,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/b5aedbdf-f239-4f9f-9908-7cc959a1d535?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=85ef36f07ba65b209803f4d4fcf2ac616e33dd10""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/b5aedbdf-f239-4f9f-9908-7cc959a1d535?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=16c46d40b01228b9f9cf114b16fc6c71f55cdf7b""
}
]","Industrin kring produkter för bättre sömn växer i takt med att människor sover allt sämre. ”Utbudet kan ge felaktig bild av att det finns en ’quick fix’”, säger sömnexperten Frida Rångtell.","[
{
""name"":""Johanna Aggestam"",
""nameRaw"":""Johanna Aggestam""
}
]",0.9662967,2022-11-10T00:00:00Z,,
Minister om hat och hot: ”Stärk det fria ordet”,https://www.svd.se/a/010X2/minister-om-hat-och-hot-stark-det-fria-ordet,https://www.svd.se/a/010X2/minister-om-hat-och-hot-stark-det-fria-ordet,2017-07-13T11:09:02+00:00,"Regeringen vill stärka arbetet mot hat och hot mot politiker, journalister och konstnärer.
Stöd ska ges till de tre yrkesgrupperna men också mer generellt för att stärka det fria ordet, enligt kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).
Det handlar också om att samla in mer kunskap om hur utbrett hotet och hatet är, hur det ýttrar sig samt att stärka rättsväsendet.
– Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten ska samla kunskap och sprida den till alla som vill ta del av och delta i den offentliga debatten. Det kan handla om allt från unga bloggerskor, till den lokalt Röda kors-engagerade eller den lokale företagaren som behöver bättre stöd för att vilja delta i den offentliga debatten, säger Bah Kuhnke på en pressträff efter torsdagens regeringssammanträde.
Handlingsplanen, som antogs på sammanträdet, involverar även organ som Brottsofferjouren, Medieinstitutet Fojo, Konstnärsnämnden och Sveriges kommuner och landsting (SKL).","
Regeringen vill stärka arbetet mot hat och hot mot politiker, journalister och konstnärer.
Stöd ska ges till de tre yrkesgrupperna men också mer generellt för att stärka det fria ordet, enligt kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).
Det handlar också om att samla in mer kunskap om hur utbrett hotet och hatet är, hur det ýttrar sig samt att stärka rättsväsendet.
– Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten ska samla kunskap och sprida den till alla som vill ta del av och delta i den offentliga debatten. Det kan handla om allt från unga bloggerskor, till den lokalt Röda kors-engagerade eller den lokale företagaren som behöver bättre stöd för att vilja delta i den offentliga debatten, säger Bah Kuhnke på en pressträff efter torsdagens regeringssammanträde.
Handlingsplanen, som antogs på sammanträdet, involverar även organ som Brottsofferjouren, Medieinstitutet Fojo, Konstnärsnämnden och Sveriges kommuner och landsting (SKL).
",sv,2017-07-13T11:09:02.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/bbb9c5b9-f11d-4f3e-bb9c-f82c1317402f?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=3abb05de7c8b47d6156f1d18206f22f19f75103c,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/bbb9c5b9-f11d-4f3e-bb9c-f82c1317402f?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=bb4b220873e124af5807f4eeb13aa0b7feb3296d""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/techbrief-for-menu.png""
},
{
""url"":""https://static.svd.se/assets/assets/images/navigation/app-for-menu.png""
}
]","Regeringen vill stärka arbetet mot hat och hot mot politiker, journalister och konstnärer. Stöd ska ges till de tre yrkesgrupperna men också mer generellt för att stärka det fria ordet, enligt kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP). Det handlar också om att samla in mer kunskap om hur utbrett hotet och hatet är, hur det ýttrar sig s...","[
{
""name"":""TT"",
""nameRaw"":""TT""
}
]",0.90364873,2023-02-23T00:00:00Z,,
Musk öppnar dörren för avstängda Twitter-konton,https://www.svd.se/a/nQ1rzn/musk-oppnar-dorren-for-avstangda-twitter-konton,https://www.svd.se/a/nQ1rzn/musk-oppnar-dorren-for-avstangda-twitter-konton,2022-11-18T19:39:55+00:00,"De första namnen som han själv presenterar är komikern Kathy Griffin, psykologen och internetpersonligheten Jordan Peterson och Babylon Bee som är en konservativ kristen satirwebbplats.
Hur det blir med USA:s tidigare president Donald Trump är inte klart, skriver Musk. Den tidigare amerikanske presidentens konto stängdes ned i januari förra året, dagar efter attacken mot kongressbyggnaden Kapitolium.","
De första namnen som han själv presenterar är komikern Kathy Griffin, psykologen och internetpersonligheten Jordan Peterson och Babylon Bee som är en konservativ kristen satirwebbplats.
Hur det blir med USA:s tidigare president Donald Trump är inte klart, skriver Musk. Den tidigare amerikanske presidentens konto stängdes ned i januari förra året, dagar efter attacken mot kongressbyggnaden Kapitolium.
",sv,2022-11-18T19:39:55.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/a7da3e17-076c-4cd7-87eb-f8c66e34cf94?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=6169edf8c65d2c2f3764404f7fc6992ebe460305,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/a7da3e17-076c-4cd7-87eb-f8c66e34cf94?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=ca1c8e0aa974a44fdc6715fccb036046e830940f""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/a7da3e17-076c-4cd7-87eb-f8c66e34cf94?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=bb20124d630f326ff781110cb6befea4345ccc6e""
}
]",Twitters nye ägare Elon Musk skriver på sitt privata Twitterkonto att flera användare som bannlysts från sociala medier-plattformen är välkomna tillbaka. Men frågan om huruvida Donald Trump ska få återvända till plattformen är ännu inte löst.,"[
{
""name"":""Andreas Sjölin/TT"",
""nameRaw"":""Andreas Sjölin/TT""
}
]",0.83287287,2022-11-18T00:00:00Z,,
Ny storbrand i ryskt köpcentrum,https://www.svd.se/a/O8yEWV/ny-storbrand-i-ryskt-kopcentrum,https://www.svd.se/a/O8yEWV/ny-storbrand-i-ryskt-kopcentrum,2022-12-12T10:27:49+00:00,,"Branden drabbade ett köpcentrum i Balasjicha strax utanför Moskva under måndagen. Bilden kommer från Rysslands försvarsdepartement. Foto: Ryska räddningsdepartementet/AP/TT",sv,2022-12-12T10:27:49.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/a6b1a33c-381d-4566-aee9-72a88bf8dde8?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=5d717deaeae94c7dbf934d9d9277089105e3b767,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/a6b1a33c-381d-4566-aee9-72a88bf8dde8?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=b464bd9d373c0f20ea12915b27e2ee92771062e9""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/a6b1a33c-381d-4566-aee9-72a88bf8dde8?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=0afbd7b4d1fd067b932b22d6a39a2b0b64ddcc6c""
}
]","En brand har brutit ut i ett köpcentrum i Balasjicha strax öster om Moskva, enligt lokala medier. Det oppositionella belarusiska mediebolaget Nexta, som skriver att byggnaden ifråga har kollapsat på grund av lågorna, har på Twitter publicerat videoklipp där öppna lågor och svart rök syns välla fram. Enligt ryska myndigheter utlöstes branden av e...","[
{
""name"":""TT"",
""nameRaw"":""TT""
}
]",0.8539053,2022-12-12T00:00:00Z,,
Begravning via webben– här för att stanna,https://www.svd.se/a/3Jv9AX/begravning-via-webben-har-for-att-stanna,https://www.svd.se/a/3Jv9AX/begravning-via-webben-har-for-att-stanna,2020-06-07T04:31:33+00:00,"1/2
2/2
1/2
2/2
Calle Skoogh dog i början av april efter en stroke, 85 år gammal. Ammi Valfridsson skrattar lite då hon berättar om sin sociala och utåtriktade pappa.
– Vår pappa höll sig alltid framme, han uttalade sig till exempel i tidningar, och hade till och med en liten roll i en film. Han hade så väldigt många vänner. Han jublar nog i sin himmel nu, när också TT ringer och vill höra om hans begravning, säger hon kärleksfullt.
Calle Skoogh bodde i Gislaved, och var aktiv i samhället och föreningslivet.
– Det skulle nog komma minst 150 personer på hans begravning om det hade varit som vanligt.
Fast det är ju inte som vanligt nu. Det råder begränsningar på 50 personer för sammankomster, och någon vanlig, stor och välbesökt begravning var inte att tänka på.
Men det hade blivit konstigt att ta farväl av en sådan person som Calle Skoogh om bara den allra närmaste kretsen fått delta, tyckte familjen.
– När begravningsbyrån föreslog livesändning så nappade vi direkt.
Under själva akten var de 22 närmaste personerna med i kyrkan, alla de andra kunde se begravningen på nätet i direktsändning.
– Begravningsbyrån filmade med mobiltelefon, och som jag förstått det var kvaliteten bra. Men jag tror att det här är framtiden. Det kommer nog att finnas inspelningsutrustning i kyrkor och samlingslokaler framöver.
Bara de som anmält sig kunde titta, så begravningen var inte för alla på nätet. Det var viktigt, särskilt för äldre släktingar, tycker Ammi Valfridsson.
Hon berättar att de pratade i förväg med de äldre släktingarna, och såg till att de hade hjälp med tekniken, och också hade sällskap då begravningsceremonin direktsändes. De satt tillsammans med sina barn, berättar hon.
– De tyckte att det kändes bra att få delta, även om det var så här. De hade inte kunna vara med annars, några är över 90 år.
Just att de inte satt ensamma och tittade var viktigt, tyckte Ammi Valfridsson.
– Det är ju att dela sorgen som begravningar är till för. Det skulle kännas oerhört tragiskt att sitta ensam, tror jag.
Hon själv deltog i kyrkan, och då tänkte hon inte på att det hela sändes ut. Nu har inspelningen sparats, och de har fått den av begravningsbyrån. Fast hon har inte tittat på den ännu.
– Nej, jag vet inte hur jag skulle reagera. Men vi tänker ha en minneshögtid senare när coronapandemin är över, och då ska vi spela upp den för dem som vill. Begravningar börjar ju i moll, men sedan brukar det bli väldigt trevligt när man sitter tillsammans och minns. Pappa älskade stora fester.
Hon tycker att begravningen blev fin. Hennes pappa hade berättat hur han ville ha det, och barnbarnen sjöng och spelade musik som han hade valt.
Det var till och med lite bra att bara de närmaste var med i kyrkan. På så vis fick de ha sin sorg för sig själva.
– Jag tror att det här är bra även om begränsningarna på grund av coronapandemin inte finns kvar. Det är många som är på avstånd och inte kan delta även annars, säger Ammi Valfridsson.
Ulf Lernéus, vd på Sveriges begravningsbyråers förbund, berättar att de ordnade livestreaming-lösningen snabbt då begränsningarna på grund av pandemin infördes.
– Vi såg att människor dröjde med att beställa begravningar. Då tog vi fram den här på bara fyra dagar, säger han.
Pandemin gör också att ceremonierna förändras, för att kunna spara den stora sammankomsten till senare.
– Det vanliga är att man har begravning först, och urnsättning senare. Men många vänder på det nu, säger Ulf Lérneus.","1/2
Ammi Valfridssons far var en mycket social person. Foto: ADAM IHSE / TT2/2
Ammi Valfridssons fars begravning livestreamades. Foto: ADAM IHSE / TT1/2
Ammi Valfridssons far var en mycket social person. Foto: ADAM IHSE / TT2/2
Ammi Valfridssons fars begravning livestreamades. Foto: ADAM IHSE / TT
Calle Skoogh dog i början av april efter en stroke, 85 år gammal. Ammi Valfridsson skrattar lite då hon berättar om sin sociala och utåtriktade pappa.
– Vår pappa höll sig alltid framme, han uttalade sig till exempel i tidningar, och hade till och med en liten roll i en film. Han hade så väldigt många vänner. Han jublar nog i sin himmel nu, när också TT ringer och vill höra om hans begravning, säger hon kärleksfullt.
Calle Skoogh bodde i Gislaved, och var aktiv i samhället och föreningslivet.
– Det skulle nog komma minst 150 personer på hans begravning om det hade varit som vanligt.
Fast det är ju inte som vanligt nu. Det råder begränsningar på 50 personer för sammankomster, och någon vanlig, stor och välbesökt begravning var inte att tänka på.
Men det hade blivit konstigt att ta farväl av en sådan person som Calle Skoogh om bara den allra närmaste kretsen fått delta, tyckte familjen.
– När begravningsbyrån föreslog livesändning så nappade vi direkt.
Under själva akten var de 22 närmaste personerna med i kyrkan, alla de andra kunde se begravningen på nätet i direktsändning.
– Begravningsbyrån filmade med mobiltelefon, och som jag förstått det var kvaliteten bra. Men jag tror att det här är framtiden. Det kommer nog att finnas inspelningsutrustning i kyrkor och samlingslokaler framöver.
Bara de som anmält sig kunde titta, så begravningen var inte för alla på nätet. Det var viktigt, särskilt för äldre släktingar, tycker Ammi Valfridsson.
Hon berättar att de pratade i förväg med de äldre släktingarna, och såg till att de hade hjälp med tekniken, och också hade sällskap då begravningsceremonin direktsändes. De satt tillsammans med sina barn, berättar hon.
– De tyckte att det kändes bra att få delta, även om det var så här. De hade inte kunna vara med annars, några är över 90 år.
Just att de inte satt ensamma och tittade var viktigt, tyckte Ammi Valfridsson.
– Det är ju att dela sorgen som begravningar är till för. Det skulle kännas oerhört tragiskt att sitta ensam, tror jag.
Hon själv deltog i kyrkan, och då tänkte hon inte på att det hela sändes ut. Nu har inspelningen sparats, och de har fått den av begravningsbyrån. Fast hon har inte tittat på den ännu.
– Nej, jag vet inte hur jag skulle reagera. Men vi tänker ha en minneshögtid senare när coronapandemin är över, och då ska vi spela upp den för dem som vill. Begravningar börjar ju i moll, men sedan brukar det bli väldigt trevligt när man sitter tillsammans och minns. Pappa älskade stora fester.
Hon tycker att begravningen blev fin. Hennes pappa hade berättat hur han ville ha det, och barnbarnen sjöng och spelade musik som han hade valt.
Det var till och med lite bra att bara de närmaste var med i kyrkan. På så vis fick de ha sin sorg för sig själva.
– Jag tror att det här är bra även om begränsningarna på grund av coronapandemin inte finns kvar. Det är många som är på avstånd och inte kan delta även annars, säger Ammi Valfridsson.
Ulf Lernéus, vd på Sveriges begravningsbyråers förbund, berättar att de ordnade livestreaming-lösningen snabbt då begränsningarna på grund av pandemin infördes.
– Vi såg att människor dröjde med att beställa begravningar. Då tog vi fram den här på bara fyra dagar, säger han.
Pandemin gör också att ceremonierna förändras, för att kunna spara den stora sammankomsten till senare.
– Det vanliga är att man har begravning först, och urnsättning senare. Men många vänder på det nu, säger Ulf Lérneus.
",sv,2020-06-07T04:31:33.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/6cf42205-4b5b-4524-964d-781e0df3d083?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=0ca688617b80f16de51d65b812b5214f235be2bb,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/6cf42205-4b5b-4524-964d-781e0df3d083?h=560&q=80&upscale=true&w=995&s=0b1e82874c5fb4c118ce8dba9c0bc9dcae1ff201""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/978bfe7a-b953-45ec-8d33-ffc5806cf33e?h=560&q=80&upscale=true&w=995&s=6b70c6ee368c399ecdcc52462da1a0ddc5450a42""
}
]","– Min pappa var en oerhört social person. Det hade varit konstigt med en begravning som inte alla vännerna kunnat följa, säger Ammi Valfridsson. När hennes pappa Calle Skoogh skulle begravas i mitten av april nappade familjen direkt på att livesända begravningen.","[
{
""name"":""Johanna Cederblad/TT"",
""nameRaw"":""Johanna Cederblad/TT""
}
]",0.8131801,2023-01-15T00:00:00Z,,
Stockholmsparet fick föda i Finland: ”Bättre läkarvård”,https://www.svd.se/a/oRQ587/stockholmsparet-fick-foda-i-finland-battre-lakarvard,https://www.svd.se/a/oRQ587/stockholmsparet-fick-foda-i-finland-battre-lakarvard,2018-06-27T12:25:53+00:00,"Förra året prenumererade Akademiska sjukhusets neonatalverksamhet i Uppsala på två platser på Åbo universitetscentralsjukhus i Finland. Sjukhussalar med all hypermodern teknisk utrustning man kan tänka sig fanns i Uppsala, allt för att klara barn som föds för tidigt. Ändå valde sjukhuset att hyra på andra sidan Östersjön.
– Det är personalbrist som är problemet året runt men extra känsligt på somrarna. Specialistutbildad personal, oavsett vad det är, går inte omkring på gatorna och finns tillgängliga för sommaren utan de är oftast i jobb. Sedan ska de ha sin semester som alla andra och det är då det blir luckor, säger Erik Normann, sektionschef inom neonatologi på Akademiska sjukhuset.
om personalläget på förlossningarna i Sverige inför sommaren. Under de tre sommarmånaderna 2017 skickades totalt fem svenska familjer till Finland. I december 2016 en familj och det var Jenna Sandelin och hennes sambo Sami.
Tvillingarna Olivia och Odelia far fram över golvet som vilka 1, 5-åringar som helst. Det vankas majskrokar och det lugnar tillfälligt de små.
Jag började gråta för jag mådde psykiskt inte bra av att inte veta när jag skulle bli mamma och så får jag veta att jag ska resa till ett annat land.
Hösten 2016 låg de i magen. Värdena på en av systrarna var dåliga därför skrevs mamma Jenna Sandelin in på sjukhuset i Uppsala för regelbundna kontroller. Hon åkte i skytteltrafik mellan sjukhuset och hemmet i Bålsta, som ligger strax utanför Stockholm. Totalt blev det 55 ultraljud innan det finns en tid för kejsarsnitt.
– Jag var så glad för jag hade lärt känna alla de här specialisterna som jag hade träffat varje dag och man ville ha med dem. De var min trygghet, säger Jenna Sandelin.
På sjukhuset, ombytt och klar, näst på tur att få kejsarsnitt, blir familjen inkallad till läkaren och får reda på att kejsarsnittet inte kommer ske i Uppsala utan i Åbo. Den 9:e december åker de ambulans till ett militärfält utanför Uppsala och därefter ambulansflyg till Åbo.
– Det var ju en chock. Jag började gråta för jag mådde psykiskt inte bra av att inte veta när jag skulle bli mamma och så får jag veta att jag ska resa till ett annat land. Det var ganska kaotiskt känslomässigt, man bröt ihop.
Väl i Åbo gick förlossningen bra. Paret var imponerade över vården i Finland och berättar att ett tjugotal ur personalen var på plats för dem.
I Finland var det ju hundra gånger bättre läkarvård än i Sverige.
– I Finland var det ju hundra gånger bättre läkarvård än i Sverige. Varje person visste exakt vad de skulle göra och det hade man aldrig kunnat drömma om. Det är ju en liten operation men jag tror knappast att det hade sett ut så där i Sverige, berättar Jennas sambo Sami.
– Det var tur att det var Finland för jag kan språket och jag vet att vården där är bra så det var en trygghet. Jag var aldrig rädd eller orolig där, säger Jenna Sandelin.
Döttrarnas värden blev snabbt bra och de tillbringade bara en kort tid i kuvös trots att de föddes för tidigt. Paret, som packat för två, tre dagar, trodde att de skulle få åka hem men på neonatalavdelningen i Uppsala saknades det fortfarande personal efter en vecka så familjen blev kvar totalt två veckor.
– Vi längtade hem till våra familjer. Det är ju skönt att ha dem när man behöver hjälp med det praktiska, som att komma med matlådor och så. Vi hade ju inga ombyten så Sami fick gå och handla.
Till sist fick familjen resa hem. Julaftonen 2016 spenderades på Akademiska i Uppsala. I Sverige fungerade allt som det skulle men det tog ett tag innan barnbidraget kom igång, eftersom tvillingarna räknades som finska medborgare.
I Uppsala ville sjukhuset inte ta några risker för barnens säkerhet därför blev Åbo ett alternativ.
– Det är såklart bäst om all vård kunde skötas i Sverige för patienternas skull. Men i den rådande situation som var då, så var det skönt att ha de där två platserna för de som jobbar och veta att den räddningsplankan fanns. Vi visste att vi hade en back up ifall vi råkade hamna i det läget att det blev problem. Det var en nödlösning, säger Erik Normann, sektionschef inom neonatologi på Akademiska sjukhuset.
Det pågår framgångsrik rekrytering hos oss men det tar ett tag att bli duktig i ämnet.
Förra året tog även neonatalavdelningen i Uppsala emot patienter när motsvarande avdelningar på andra universitetssjukhus i Sverige hade fullt, som i Lund, Linköping, Stockholm, Göteborg och Umeå. I sommar räknar man med att klara det utan att hyra platser i Åbo.
– Vi hoppas kunna lösa det på våra universitetssjukhus i Sverige. Vi hade faktiskt fler patienter förra sommaren från de andra sjukhusen än vad vi haft tidigare så vi försöker hjälpa varandra.
Men om det är fullt överallt vad händer då?
– Om det verkligen är fullt i Sverige så får vi finna hjälp hos våra grannländer. Vi måste förstås se till att alla nyfödda får den vård de behöver, även om avstånden blir obekväma. I Uppsalas fall ligger Åbo nära till hands.
Rekryteringen av specialistsjuksköterskor är en utmaning. Dels är de få, dels finns brister på bostäder i större städer som har universitetssjukhus, vilket gör det svårare för familjer att flytta dit. Uppsala har ändå lyckats rekrytera tre sjuksköterskor från Finland.
– Det är ansträngt just nu men det finns ett ljus i tunneln. Det pågår framgångsrik rekrytering hos oss men det tar ett tag att bli duktig i ämnet. Vi måste få ta tid på oss att utbilda.
Platserna i Åbo kostade totalt 532 000 euro. 2016 skickades en familj till Åbo. Sommaren 2017 skickades fem familjer.
Antalet sjuksköterskor som påbörjat utbildningstjänst har mer än fördubblats mellan 2016 och 2017. Från cirka 500 till omkring 1 200.
En rapport från Socialstyrelsen visar att öronmärkta medel gjort det möjligt för sjuksköterskor att specialisera sig, vilket bidragit till att fler kan vidareutbilda sig. Samtliga landsting erbjuder någon form av ersättning till sjuksköterskor under specialist- eller barnmorskeutbildning.
– Antalet sökande till specialistsjuksköterskeutbildningar beskrivs i de flesta landsting ha ökat till följd av övergången till utbildningstjänster där de studerande får behålla sin grundlön. De medel som getts inom ramen för professionsmiljarden beskrivs vara en faktor som möjliggjort övergången till utbildningstjänster, sade Charlotte Pihl i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen i mars 2018.
Professionsmiljarden
I januari 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om att stärka förutsättningarna för en ”god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård”.
Drygt en miljard kronor om året knöts till överenskommelsen, som kallas professionsmiljarden. 300 miljoner kronor om året är öronmärkta för vidareutbildning av sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor och barnmorskor och började gälla från 2017.","”Den ena är lugn och den andra är lite i en för trots-period”, säger Jenna Sandelin om döttrarna Olivia och Odelia som äter majskrokar till mellis. Foto: Emma-Sofia Olsson”Den ena är lugn och den andra är lite i en för trots-period”, säger Jenna Sandelin om döttrarna Olivia och Odelia som äter majskrokar till mellis. Foto: Emma-Sofia Olsson
Förra året prenumererade Akademiska sjukhusets neonatalverksamhet i Uppsala på två platser på Åbo universitetscentralsjukhus i Finland. Sjukhussalar med all hypermodern teknisk utrustning man kan tänka sig fanns i Uppsala, allt för att klara barn som föds för tidigt. Ändå valde sjukhuset att hyra på andra sidan Östersjön.
– Det är personalbrist som är problemet året runt men extra känsligt på somrarna. Specialistutbildad personal, oavsett vad det är, går inte omkring på gatorna och finns tillgängliga för sommaren utan de är oftast i jobb. Sedan ska de ha sin semester som alla andra och det är då det blir luckor, säger Erik Normann, sektionschef inom neonatologi på Akademiska sjukhuset.
om personalläget på förlossningarna i Sverige inför sommaren. Under de tre sommarmånaderna 2017 skickades totalt fem svenska familjer till Finland. I december 2016 en familj och det var Jenna Sandelin och hennes sambo Sami.
Tvillingarna Olivia och Odelia far fram över golvet som vilka 1, 5-åringar som helst. Det vankas majskrokar och det lugnar tillfälligt de små.
Odelia får nappen en stund efter mellanmålet. För 1, 5 år sedan föddes hon på Åbo universitetscentralsjukhus. Foto: Emma-Sofia OlssonOdelia får nappen en stund efter mellanmålet. För 1, 5 år sedan föddes hon på Åbo universitetscentralsjukhus. Foto: Emma-Sofia Olsson
Jag började gråta för jag mådde psykiskt inte bra av att inte veta när jag skulle bli mamma och så får jag veta att jag ska resa till ett annat land.
Hösten 2016 låg de i magen. Värdena på en av systrarna var dåliga därför skrevs mamma Jenna Sandelin in på sjukhuset i Uppsala för regelbundna kontroller. Hon åkte i skytteltrafik mellan sjukhuset och hemmet i Bålsta, som ligger strax utanför Stockholm. Totalt blev det 55 ultraljud innan det finns en tid för kejsarsnitt.
– Jag var så glad för jag hade lärt känna alla de här specialisterna som jag hade träffat varje dag och man ville ha med dem. De var min trygghet, säger Jenna Sandelin.
På sjukhuset, ombytt och klar, näst på tur att få kejsarsnitt, blir familjen inkallad till läkaren och får reda på att kejsarsnittet inte kommer ske i Uppsala utan i Åbo. Den 9:e december åker de ambulans till ett militärfält utanför Uppsala och därefter ambulansflyg till Åbo.
– Det var ju en chock. Jag började gråta för jag mådde psykiskt inte bra av att inte veta när jag skulle bli mamma och så får jag veta att jag ska resa till ett annat land. Det var ganska kaotiskt känslomässigt, man bröt ihop.
Väl i Åbo gick förlossningen bra. Paret var imponerade över vården i Finland och berättar att ett tjugotal ur personalen var på plats för dem.
I Finland var det ju hundra gånger bättre läkarvård än i Sverige.
– I Finland var det ju hundra gånger bättre läkarvård än i Sverige. Varje person visste exakt vad de skulle göra och det hade man aldrig kunnat drömma om. Det är ju en liten operation men jag tror knappast att det hade sett ut så där i Sverige, berättar Jennas sambo Sami.
– Det var tur att det var Finland för jag kan språket och jag vet att vården där är bra så det var en trygghet. Jag var aldrig rädd eller orolig där, säger Jenna Sandelin.
”De som hamnar i Finland behöver inte vara oroliga för de kommer att bli väl omhändertagna”, säger Jenna Sandelin som själv fick föda i Åbo. Här med dottern Olivia, 1,5 år. Foto: Emma-Sofia Olsson”De som hamnar i Finland behöver inte vara oroliga för de kommer att bli väl omhändertagna”, säger Jenna Sandelin som själv fick föda i Åbo. Här med dottern Olivia, 1,5 år. Foto: Emma-Sofia Olsson
Döttrarnas värden blev snabbt bra och de tillbringade bara en kort tid i kuvös trots att de föddes för tidigt. Paret, som packat för två, tre dagar, trodde att de skulle få åka hem men på neonatalavdelningen i Uppsala saknades det fortfarande personal efter en vecka så familjen blev kvar totalt två veckor.
– Vi längtade hem till våra familjer. Det är ju skönt att ha dem när man behöver hjälp med det praktiska, som att komma med matlådor och så. Vi hade ju inga ombyten så Sami fick gå och handla.
Till sist fick familjen resa hem. Julaftonen 2016 spenderades på Akademiska i Uppsala. I Sverige fungerade allt som det skulle men det tog ett tag innan barnbidraget kom igång, eftersom tvillingarna räknades som finska medborgare.
I Uppsala ville sjukhuset inte ta några risker för barnens säkerhet därför blev Åbo ett alternativ.
– Det är såklart bäst om all vård kunde skötas i Sverige för patienternas skull. Men i den rådande situation som var då, så var det skönt att ha de där två platserna för de som jobbar och veta att den räddningsplankan fanns. Vi visste att vi hade en back up ifall vi råkade hamna i det läget att det blev problem. Det var en nödlösning, säger Erik Normann, sektionschef inom neonatologi på Akademiska sjukhuset.
Det pågår framgångsrik rekrytering hos oss men det tar ett tag att bli duktig i ämnet.
Förra året tog även neonatalavdelningen i Uppsala emot patienter när motsvarande avdelningar på andra universitetssjukhus i Sverige hade fullt, som i Lund, Linköping, Stockholm, Göteborg och Umeå. I sommar räknar man med att klara det utan att hyra platser i Åbo.
– Vi hoppas kunna lösa det på våra universitetssjukhus i Sverige. Vi hade faktiskt fler patienter förra sommaren från de andra sjukhusen än vad vi haft tidigare så vi försöker hjälpa varandra.
Men om det är fullt överallt vad händer då?
– Om det verkligen är fullt i Sverige så får vi finna hjälp hos våra grannländer. Vi måste förstås se till att alla nyfödda får den vård de behöver, även om avstånden blir obekväma. I Uppsalas fall ligger Åbo nära till hands.
Rekryteringen av specialistsjuksköterskor är en utmaning. Dels är de få, dels finns brister på bostäder i större städer som har universitetssjukhus, vilket gör det svårare för familjer att flytta dit. Uppsala har ändå lyckats rekrytera tre sjuksköterskor från Finland.
– Det är ansträngt just nu men det finns ett ljus i tunneln. Det pågår framgångsrik rekrytering hos oss men det tar ett tag att bli duktig i ämnet. Vi måste få ta tid på oss att utbilda.
Platserna i Åbo kostade totalt 532 000 euro. 2016 skickades en familj till Åbo. Sommaren 2017 skickades fem familjer.
",sv,2018-06-27T12:25:53.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/72dddb7d-79bc-4392-8d66-1a9bd6b61fb5?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=dab7dcb343556e908f01dd9f7d5d88b9840c0cfa,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/8338f1f0-e65c-48d9-9b7a-7d9b542c2bac?fit=crop&h=960&q=80&upscale=true&w=640&s=f4b60bf48cfb6e54e0d29e451186c2f4ac5ad4b4""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/64d5747b-f575-46a1-9b54-dc334e6fea49?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=c5b875a7aa3fc7c79ac032250f9a424e6715cfec""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/72dddb7d-79bc-4392-8d66-1a9bd6b61fb5?h=560&q=80&upscale=true&w=995&s=bbec2eb918cbdfe3e8b165a25cb4deaebb9d12bb""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/64d5747b-f575-46a1-9b54-dc334e6fea49?h=560&q=80&upscale=true&w=995&s=fbfb42116a86be854300d45ed29785e26d3262b3""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/8338f1f0-e65c-48d9-9b7a-7d9b542c2bac?h=560&q=80&upscale=true&w=995&s=093eccfb34776ebdfe8340bccf4bc92915120184""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/72dddb7d-79bc-4392-8d66-1a9bd6b61fb5?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=6d79c3aa37c0024b1105cae784f064d0d5a0d5d2""
}
]",Efter 55 ultraljud skulle Jenna föda sina tvillingar i Uppsala. Men väl ombytt inför kejsarsnittet saknades rätt personal och familjen skickades till Åbo – en chock. Men paniken försvann när de mötte den finländska vården.,"[
{
""name"":""Julia Blomgren"",
""nameRaw"":""Julia Blomgren""
}
]",0.86227864,2023-01-24T00:00:00Z,,
Tuffare för ovaccinerade i Australian Open,https://www.svd.se/a/Or6wpE/tuffare-for-ovaccinerade-i-australian-open,https://www.svd.se/a/Or6wpE/tuffare-for-ovaccinerade-i-australian-open,2021-09-08T12:30:42+00:00,"Australiens regler för inresa tillhör de striktaste i världen och det är inte helt säkert att ovaccinerade spelare ens släpps in i landet till Australian Open i början av nästa år, säger Martin Pakula, ansvarig för sportfrågor i delstaten Victoria, till australiska SEN.
– Vi kommer inom kort att berätta för ATP och WTA hur det blir. Men jag tror att de kan vara väldigt säkra på att det kommer vara klokt att vara vaccinerad innan de försöker komma till Australien, säger Pakula.
– Det som jag är väldigt säker på är att reglerna för ovaccinerade och vaccinerade spelare kommer att vara väldigt olika.
Vaccinfrågan har delvis delat tennisvärlden. Spelare som britten Andy Murray, spanjoren Rafael Nadal och schweizaren Roger Federer har uppmanat alla att vaccinera sig. Världsettan Novak Djokovic har samtidigt varit emot vaccinationskrav inom sporten, och greken Stefanos Tsitsipas har sagt att han endast tänker vaccinera sig om det blir obligatoriskt för att få spela.
Australien Open 2022 avgörs 17–30 januari.","
Australiens regler för inresa tillhör de striktaste i världen och det är inte helt säkert att ovaccinerade spelare ens släpps in i landet till Australian Open i början av nästa år, säger Martin Pakula, ansvarig för sportfrågor i delstaten Victoria, till australiska SEN.
– Vi kommer inom kort att berätta för ATP och WTA hur det blir. Men jag tror att de kan vara väldigt säkra på att det kommer vara klokt att vara vaccinerad innan de försöker komma till Australien, säger Pakula.
– Det som jag är väldigt säker på är att reglerna för ovaccinerade och vaccinerade spelare kommer att vara väldigt olika.
Vaccinfrågan har delvis delat tennisvärlden. Spelare som britten Andy Murray, spanjoren Rafael Nadal och schweizaren Roger Federer har uppmanat alla att vaccinera sig. Världsettan Novak Djokovic har samtidigt varit emot vaccinationskrav inom sporten, och greken Stefanos Tsitsipas har sagt att han endast tänker vaccinera sig om det blir obligatoriskt för att få spela.
Australien Open 2022 avgörs 17–30 januari.
",sv,2021-09-08T12:30:42.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/82cd089a-8d40-4cac-9a00-0ba8de22b248?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=122ebdc12feb3aeaeda4f4ceb1772dfedf7dc667,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/82cd089a-8d40-4cac-9a00-0ba8de22b248?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=21c4e5c7cb6979c70edb46edfe691e7990e9cca2""
}
]","Före detta US Open-vinnaren Andy Murray vill att fler tennisspelare vaccinerar sig. Det vill även arrangörerna av Australian Open, som varnar för att ovaccinerade spelare lär få tuffare krav inför nästa års upplaga av grand slam-turneringen.","[
{
""name"":""TT"",
""nameRaw"":""TT""
}
]",0.8546370999999999,2023-01-29T00:00:00Z,,
Italiens Meloni pratar migration hos Kristersson,https://www.svd.se/a/9z6aB9/italiens-meloni-pratar-migration-hos-kristersson,https://www.svd.se/a/9z6aB9/italiens-meloni-pratar-migration-hos-kristersson,2023-02-03T12:18:08+00:00,"Högernationalisten Meloni är Italiens första kvinnliga premiärminister och tillträdde sin post i höstas, kort före det att Ulf Kristersson installerades som statsminister. Meloni är den andra regeringschefen som Kristersson tar emot efter Finlands Sanna Marin.
De mest aktuella frågorna på agendan vid Melonis blixtbesök är migration och hur EU ska svara på amerikanska mångmiljardsubventioner till grön industri på hemmaplan, vilket kan locka industrijobb från Europa till frikostiga villkor i USA.","
Högernationalisten Meloni är Italiens första kvinnliga premiärminister och tillträdde sin post i höstas, kort före det att Ulf Kristersson installerades som statsminister. Meloni är den andra regeringschefen som Kristersson tar emot efter Finlands Sanna Marin.
De mest aktuella frågorna på agendan vid Melonis blixtbesök är migration och hur EU ska svara på amerikanska mångmiljardsubventioner till grön industri på hemmaplan, vilket kan locka industrijobb från Europa till frikostiga villkor i USA.
",sv,2023-02-03T12:18:08.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/faf3af8c-4e21-4e84-9669-669e91ae3e63?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=4e93c2c2d6178055e41e085cd005402736af5544,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/faf3af8c-4e21-4e84-9669-669e91ae3e63?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=6ac082f4e58b797ecc641d557cb396abd2e12844""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/faf3af8c-4e21-4e84-9669-669e91ae3e63?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=19973700b33350c8af7f038e7040b1ffe2062b47""
}
]","Italiens premiärminister Giorgia Meloni besöker Stockholm för att träffa statsminister Ulf Kristersson (M) och diskutera EU-frågor, bland annat migration. – – Det är ett starkt svenskt intresse att den europeiska gränsen skyddas bättre, säger Kristersson.","[
{
""name"":""Lars Larsson/TT"",
""nameRaw"":""Lars Larsson/TT""
}
]",0.88048375,2023-02-03T00:00:00Z,,
Apple flyttar tillverkning från Kina,https://www.svd.se/a/mQ1mw1/apple-flyttar-tillverkning-fran-kina,https://www.svd.se/a/mQ1mw1/apple-flyttar-tillverkning-fran-kina,2022-09-26T11:06:19+00:00,"Geopolitiska spänningar mellan USA och Kina gör att Apple delvis flyttar sin tillverkning av Iphone 14 från Kina till Indien.
I ett inledande skeende handlar det om fem procent av tillverkningen, med målet att en av fyra telefoner ska tillverkas i Indien år 2025.","Apples senaste modell av Iphone. Foto: Jae C. Hong/AP/TT
Geopolitiska spänningar mellan USA och Kina gör att Apple delvis flyttar sin tillverkning av Iphone 14 från Kina till Indien.
I ett inledande skeende handlar det om fem procent av tillverkningen, med målet att en av fyra telefoner ska tillverkas i Indien år 2025.
",sv,2022-09-26T11:06:19.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/7283e69c-a2b1-4bab-a4a7-06dec490a6ef?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=0562c6cbb12587a32a18346d98cb86151384ca73,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/7283e69c-a2b1-4bab-a4a7-06dec490a6ef?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=846c63fc283c6e76cab3eafa45e932acad4b7e3b""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/7283e69c-a2b1-4bab-a4a7-06dec490a6ef?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=f04baf0122fe56d53779bbca893863767c963e7d""
}
]","Geopolitiska spänningar mellan USA och Kina gör att Apple delvis flyttar sin tillverkning av Iphone 14 från Kina till Indien. I ett inledande skeende handlar det om fem procent av tillverkningen, med målet att en av fyra telefoner ska tillverkas i Indien år 2025. Redan nu är Indien världens näst största tillverkare av just mobiltelefoner. Förra ...","[
{
""name"":""TT-AP"",
""nameRaw"":""TT-AP""
}
]",0.7617689,2022-09-26T00:00:00Z,,
"Karlssons succéår fortsätter: ""Mår bra igen""",https://www.svd.se/a/8J9d4d/karlssons-succear-fortsatter-mar-bra-igen,https://www.svd.se/a/8J9d4d/karlssons-succear-fortsatter-mar-bra-igen,2023-01-19T09:39:08+00:00,"Det var nionde gången i NHL-karriären som 32-åringen gjorde fyra poäng i en och samma match. Genom ett mål och tre assist är Karlsson nu uppe på 62 poäng på 46 matcher den här säsongen, 13 fler än någon annan av ligans backar.","Erik Karlsson, till höger, fortsätter att ösa in poäng i NHL. Foto: Tony Avelar/AP/TT
Det var nionde gången i NHL-karriären som 32-åringen gjorde fyra poäng i en och samma match. Genom ett mål och tre assist är Karlsson nu uppe på 62 poäng på 46 matcher den här säsongen, 13 fler än någon annan av ligans backar.
",sv,2023-01-19T09:39:08.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/60a24243-62a5-4c23-a1a9-ca34995d7e2e?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=e767e92bc6eec9a10d57a8f3af9a37b485d0d65a,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/60a24243-62a5-4c23-a1a9-ca34995d7e2e?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=ded33067a505d1ce8fb503fcaa3ca72c76991b12""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/60a24243-62a5-4c23-a1a9-ca34995d7e2e?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=c1c28a1c4e1cb120eb5e37bb651006dea33cf9b2""
}
]","Erik Karlsson fortsätter att vara NHL:s bästa back den här säsongen. Mot Dallas gjorde svensken fyra nya poäng när San Jose vann med 5–3. – Det är roligt att vakna varje morgon, säger Karlsson till Aftonbladet.","[
{
""name"":""Lasse Mannheimer/TT"",
""nameRaw"":""Lasse Mannheimer/TT""
}
]",0.84332585,2023-01-19T00:00:00Z,,
"”Abba-lägenheten” är nu 1,5 miljon billigare",https://www.svd.se/a/y65K0A/stora-lagenheter-med-sankt-pris-pa-hemnet,https://www.svd.se/a/y65K0A/stora-lagenheter-med-sankt-pris-pa-hemnet,2022-11-19T23:15:00+00:00,"Marknaden för bostäder är fortsatt avvaktande. Just nu är utbudet rekordstort men spekulanterna tar längre tid på sig att köpa visar en ny genomgång från bostadssajten Booli.
Enligt deras statistik har tiden för hur länge ett objekt ligger ute till försäljning ökat till det dubbla jämfört med förra året. På bolagets sajt ligger en bostadsrätt nu ute i genomsnitt 31 dagar och en villa 35 dagar. Jämfört med 16 dagar respektive 18 dagar under samma period förra året.","
Marknaden för bostäder är fortsatt avvaktande. Just nu är utbudet rekordstort men spekulanterna tar längre tid på sig att köpa visar en ny genomgång från bostadssajten Booli.
Enligt deras statistik har tiden för hur länge ett objekt ligger ute till försäljning ökat till det dubbla jämfört med förra året. På bolagets sajt ligger en bostadsrätt nu ute i genomsnitt 31 dagar och en villa 35 dagar. Jämfört med 16 dagar respektive 18 dagar under samma period förra året.
",sv,2022-11-19T23:15:00.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/ee5b8c0b-08c5-4676-a355-f19588562e4b?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=55ed9fe229a0519b1ac522f713e41964ea46eeb7,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/ee5b8c0b-08c5-4676-a355-f19588562e4b?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=68d56d683088934ca5ba71116910ed82832eece7""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/ee5b8c0b-08c5-4676-a355-f19588562e4b?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=bddee753d3525f0eda2b04374b22a0c785ed2ac9""
}
]",Många osålda objekt och längre tid att sälja – så ser bostadsmarknaden ut just nu. Att sänka priset kan vara en lösning för att få till en försäljning. Här är de största lägenheterna på Hemnet – som fått sänkt pris.,"[
{
""name"":""Elin Svanberg"",
""nameRaw"":""Elin Svanberg""
}
]",0.84084326,2022-11-19T00:00:00Z,,
M tappar stort bland unga kvinnor,https://www.svd.se/a/eJGlBK/moderaterna-tappar-stort-bland-unga-kvinnor,https://www.svd.se/a/eJGlBK/moderaterna-tappar-stort-bland-unga-kvinnor,2022-12-07T18:49:03+00:00,"Vid SCB:s stora partisympatimätning i maj uppgav 23,4 procent av kvinnorna mellan 18–29 år att de skulle rösta på Moderaterna. I november är det 14,1 procent i samma väljargrupp som svarar att de skulle rösta på partiet. Nedgången är statistiskt säkerställd.","
Vid SCB:s stora partisympatimätning i maj uppgav 23,4 procent av kvinnorna mellan 18–29 år att de skulle rösta på Moderaterna. I november är det 14,1 procent i samma väljargrupp som svarar att de skulle rösta på partiet. Nedgången är statistiskt säkerställd.
",sv,2022-12-07T18:49:03.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/fed50976-d21c-4ad7-9626-63835e993d5c?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=5c781504df94ff2cee33021646a18268dced7219,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/fed50976-d21c-4ad7-9626-63835e993d5c?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=69618febfdf9d9b4f07068198f6cb1b790692c1a""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/fed50976-d21c-4ad7-9626-63835e993d5c?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=5953fa941b4f4e4a0616447d00339f2f429e0ba6""
}
]","Stödet för Moderaterna har minskat mest bland unga kvinnor, enligt SCB:s senaste undersökning. En förklaring kan vara Tidöavtalet och en annan att flera vallöften inte syntes i budgeten, tror Muf:s ordförande Douglas Thor.","[
{
""name"":""Alexander Hultman"",
""nameRaw"":""Alexander Hultman""
}
]",0.8228325999999999,2022-12-07T00:00:00Z,,
Barn pratar engelska i stället för svenska,https://www.svd.se/a/GM3kE9/forskolebarn-pratar-engelska-i-stallet-for-svenska,https://www.svd.se/a/GM3kE9/forskolebarn-pratar-engelska-i-stallet-for-svenska,2022-10-29T11:57:52+00:00,Tre femåringar leker med lego. När en pojke frågar ”Va e det?” svarar inte de andra som helst pratar engelska med varandra. Men när pojken vågar sig på ett ”What e this?” får han svar och är med i samtalet.,"
Tre femåringar leker med lego. När en pojke frågar ”Va e det?” svarar inte de andra som helst pratar engelska med varandra. Men när pojken vågar sig på ett ”What e this?” får han svar och är med i samtalet.
",sv,2022-10-29T11:57:52.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/f23ca520-c31a-41cc-9ae5-8f568a1b91c9?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=623b05eb8e74f128be65f31496b77681e7c12650,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/f23ca520-c31a-41cc-9ae5-8f568a1b91c9?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=3fb9d15f485d1785d790bc7e7c376df264a646c5""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/f23ca520-c31a-41cc-9ae5-8f568a1b91c9?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=c845fe041d41026b80131dccaf23be60dff28044""
}
]","Förskolepersonal har noterat ett nytt fenomen i mångkulturella områden. Barn har börjat använda engelska som gemensamt lekspråk i stället för svenska. ”Det är en jätteutmaning eftersom de här barnen ofta får för lite tid att möta svenska”, säger forskaren Polly Björk-Willén.","[
{
""name"":""Anna Asker"",
""nameRaw"":""Anna Asker""
}
]",0.81333613,2022-10-29T00:00:00Z,,
Årligt pilgrimsmöte i Ukraina trots krig,https://www.svd.se/a/Knpxq4/arligt-pilgrimsmote-i-ukraina-trots-krig,https://www.svd.se/a/Knpxq4/arligt-pilgrimsmote-i-ukraina-trots-krig,2022-09-25T17:50:54+00:00,,"Ultraortodoxa judar vallfärdar varje år till Uman för att besöka en av rörelsens förgrundsgestalters grav. Arkivbild från annan plats. Foto: Ariel Schalit/AP/TT",sv,2022-09-25T17:50:54.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/7ee223ea-9228-483b-8c4b-9a41146569e8?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=41ec3c5b0bb13d55948bc6e44e2541dee86fa295,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/7ee223ea-9228-483b-8c4b-9a41146569e8?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=a62e4aa1496ce3fe6ab4564d2a7ba8bb63801bcf""
},
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/7ee223ea-9228-483b-8c4b-9a41146569e8?fit=crop&format=auto&h=281&q=80&upscale=true&w=500&s=66fcd2a83324050e95641cd9a6bc29523c9538ce""
}
]","Tiotusentals ultraortodoxa judar har samlats i den ukrainska staden Uman. Mötet sker trots att pilgrimerna ombetts att ställa in på grund av kriget. Ultraortodoxa judar kommer varje år från hela världen till Uman i samband med det judiska nyåret, rosh hashana. Platsen är viktig för rörelsen eftersom rabbin Nachman av Breslov – grundare av en gre...","[
{
""name"":""TT-AFP"",
""nameRaw"":""TT-AFP""
}
]",0.7664634,2022-09-25T00:00:00Z,,
Intäktsgräns satt för elnätsbolagen,https://www.svd.se/a/141c1f35-8299-359a-af03-0d0571b67f81/intaktsgrans-satt-for-elnatsbolagen,https://www.svd.se/a/141c1f35-8299-359a-af03-0d0571b67f81/intaktsgrans-satt-for-elnatsbolagen,2011-10-31T12:14:54+00:00,"Bolagen hade tillsammans begärt 183 miljarder kronor.
EI räknar med att de ramar man nu lagt fast kommer att leda till ökade elnätsavgifter på i genomsnitt 2 procent före inflation. Spridningen mellan bolagen är dock stor.
Det är första gången avgifter bestäms i förväg vilket är anpassning till EU-regler.
– Det är en stor förändring för elnätsmonopolen som sker nu, säger Yvonne Fredriksson, generaldirektör på EI.
På frågan om hon tror att företagen blir nöjda med de ramar de nu fått svarar hon:
– Vi hoppas att branschen inser att vi gjort en riktig avvägning mellan kundernas intresse av leveranssäkra nät och låga och stabila avgifter över tid.
Bara ett fåtal bolag har fått exakt vad de begärt.
Om bolagens samtliga krav gått igenom hade avgiftshöjningarna landat på 5,6 procent före inflationen, enligt EI:s beräkningar.
I Sverige har bolagen hittills själva kunnat bestämma kundernas avgifter och EI har bara i efterhand kunnat granska om de varit rimliga. Det har lett till att det dröjt flera år innan kunderna kunnat få en justering av avgifterna om de varit för höga.
Kjell Jansson, vd för branschorganisationen Svensk Energi, är förvånad över beslutet.
– Det är förvånansvärt mycket lägre än vi trodde. Det skiljer på hela 35 miljarder kronor. Det kommer att få återverkningar inte minst på investeringarna och det förefaller som om vi kanske måste sänka tarifferna, är hans spontana reaktion.
För branschen står inför stora investeringsbehov, säger Jansson.
– Elnäten måste byggas ut för att svara upp mot utbyggnaden av vindkraften. De måste också moderniseras för att klara timmätning i framtiden.
– Vi måste nu analysera det här vidare för att se hur det slår till exempel på orter där det byggs mycket vindkraft.
Villaägarnas vice förbundsdirektör Joacim Olsson tycker att EI:s beslut visar att myndigheten tagit till sig den kritik som riktats mot den.
– Det blir höjningar av elnätsavgifterna men de blir inte så stora som de skulle ha blivit om myndigheten följt sin egen modell.
Grunden för Villaägarnas kritik är att beräkningarna av intäktsramarna bygger på att man räknar med nyanskaffningsvärdet på nätet. Villaägarna tycker man ska ta hänsyn till nätens verkliga ålder.
– Hela modellen borde göras om, säger Olsson.","
Bolagen hade tillsammans begärt 183 miljarder kronor.
EI räknar med att de ramar man nu lagt fast kommer att leda till ökade elnätsavgifter på i genomsnitt 2 procent före inflation. Spridningen mellan bolagen är dock stor.
Det är första gången avgifter bestäms i förväg vilket är anpassning till EU-regler.
– Det är en stor förändring för elnätsmonopolen som sker nu, säger Yvonne Fredriksson, generaldirektör på EI.
På frågan om hon tror att företagen blir nöjda med de ramar de nu fått svarar hon:
– Vi hoppas att branschen inser att vi gjort en riktig avvägning mellan kundernas intresse av leveranssäkra nät och låga och stabila avgifter över tid.
Bara ett fåtal bolag har fått exakt vad de begärt.
Om bolagens samtliga krav gått igenom hade avgiftshöjningarna landat på 5,6 procent före inflationen, enligt EI:s beräkningar.
I Sverige har bolagen hittills själva kunnat bestämma kundernas avgifter och EI har bara i efterhand kunnat granska om de varit rimliga. Det har lett till att det dröjt flera år innan kunderna kunnat få en justering av avgifterna om de varit för höga.
Kjell Jansson, vd för branschorganisationen Svensk Energi, är förvånad över beslutet.
– Det är förvånansvärt mycket lägre än vi trodde. Det skiljer på hela 35 miljarder kronor. Det kommer att få återverkningar inte minst på investeringarna och det förefaller som om vi kanske måste sänka tarifferna, är hans spontana reaktion.
För branschen står inför stora investeringsbehov, säger Jansson.
– Elnäten måste byggas ut för att svara upp mot utbyggnaden av vindkraften. De måste också moderniseras för att klara timmätning i framtiden.
– Vi måste nu analysera det här vidare för att se hur det slår till exempel på orter där det byggs mycket vindkraft.
Villaägarnas vice förbundsdirektör Joacim Olsson tycker att EI:s beslut visar att myndigheten tagit till sig den kritik som riktats mot den.
– Det blir höjningar av elnätsavgifterna men de blir inte så stora som de skulle ha blivit om myndigheten följt sin egen modell.
Grunden för Villaägarnas kritik är att beräkningarna av intäktsramarna bygger på att man räknar med nyanskaffningsvärdet på nätet. Villaägarna tycker man ska ta hänsyn till nätens verkliga ålder.
– Hela modellen borde göras om, säger Olsson.
",sv,2011-10-31T12:14:54.000Z,https://static.svd.se/assets/assets/images/logo-sharing-backup.png,,Landets 179 elnätsföretags intäkter de närmaste fyra åren får uppgå till 150 miljarder kronor sammanlagt. Det har Energimarknadsinspektionen (EI) beslutat.,"[
{
""name"":""TT"",
""nameRaw"":""TT""
}
]",0.77189606,2022-09-28T00:00:00Z,2011-10-31T13:14:00,2011-10-31 13:14
Ville inte åka ambulans – avled,https://www.svd.se/a/pA74Pw/ville-inte-aka-ambulans-avled,https://www.svd.se/a/pA74Pw/ville-inte-aka-ambulans-avled,2021-06-16T02:59:27+00:00,"En person i Västmanland föll omkull och skadade huvudet. Men när ambulans kom till olycksplatsen ville patienten inte följa med till sjukhuset.
Dagen därpå fördes den drabbade till sjukhus efter att ha fått allvarliga symptom. Då upptäcktes en hjärnblödning som inte gick att behandla och kort därefter avled patienten. Region Västmanland har nu lex Maria-anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), skriver VLT.
Enligt anmälan borde patienten ha transporterats till sjukhus, de begränsade symtomen till trots. Ambulanspersonalens rutiner har nu förtydligats för att förhindra liknande händelser.","
En person i Västmanland föll omkull och skadade huvudet. Men när ambulans kom till olycksplatsen ville patienten inte följa med till sjukhuset.
Dagen därpå fördes den drabbade till sjukhus efter att ha fått allvarliga symptom. Då upptäcktes en hjärnblödning som inte gick att behandla och kort därefter avled patienten. Region Västmanland har nu lex Maria-anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), skriver VLT.
Enligt anmälan borde patienten ha transporterats till sjukhus, de begränsade symtomen till trots. Ambulanspersonalens rutiner har nu förtydligats för att förhindra liknande händelser.
",sv,2021-06-16T02:59:27.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/25c6fc50-e53f-45d6-a7be-029e31566ad5?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=6f3be1b0a6c96ca248bdaf1ded480c679719fbf1,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/25c6fc50-e53f-45d6-a7be-029e31566ad5?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=9bbe2f7727405850bfb9450312d759f23a93b29a""
}
]",En person i Västmanland föll omkull och skadade huvudet. Men när ambulans kom till olycksplatsen ville patienten inte följa med till sjukhuset. Dagen därpå fördes den drabbade till sjukhus efter att ha fått allvarliga symptom. Då upptäcktes en hjärnblödning som inte gick att behandla och kort därefter avled patienten. Region Västmanland har nu l...,"[
{
""name"":""TT"",
""nameRaw"":""TT""
}
]",0.9008876,2023-01-18T00:00:00Z,,
Tre av fyra har litet förtroende för Eliasson,https://www.svd.se/a/56bOom/tre-av-fyra-har-litet-fortroende-for-eliasson,https://www.svd.se/a/56bOom/tre-av-fyra-har-litet-fortroende-for-eliasson,2021-01-05T07:47:20+00:00,"Efter den senaste tidens debatt om affärsbesök av politiker under julhelgen uppger 56 procent av de svarande i undersökningen att de har ""ganska litet"" eller ""mycket litet"" förtroende för Löfven, att jämföra med 47 procent för en månad sedan. 14 procent svarade dock att de har ""mycket stort"" förtroende för statsministern, en ökning med två procentenheter från före jul.
För Dan Eliasson är siffrorna ännu dystrare. I undersökningen svarar 76 procent att de har ""ganska litet"" eller ""mycket litet"" förtroende för MSB:s generaldirektör.
Eliasson hamnade i blåsväder efter att ha rest till Kanarieöarna för att fira jul med sin dotter.
Blott 6 procent av de tillfrågade säger att de har ""mycket stort"" eller ""ganska stort"" förtroende för Eliasson.
Det övergripande förtroendet för svenska myndigheters hantering av coronapandemin är i princip oförändrat sedan decembermätningen då cirka 40 procent uppgav att de har stort förtroende för agerandet och 45 procent uppgav att de har litet förtroende.","
Efter den senaste tidens debatt om affärsbesök av politiker under julhelgen uppger 56 procent av de svarande i undersökningen att de har ""ganska litet"" eller ""mycket litet"" förtroende för Löfven, att jämföra med 47 procent för en månad sedan. 14 procent svarade dock att de har ""mycket stort"" förtroende för statsministern, en ökning med två procentenheter från före jul.
För Dan Eliasson är siffrorna ännu dystrare. I undersökningen svarar 76 procent att de har ""ganska litet"" eller ""mycket litet"" förtroende för MSB:s generaldirektör.
Eliasson hamnade i blåsväder efter att ha rest till Kanarieöarna för att fira jul med sin dotter.
Blott 6 procent av de tillfrågade säger att de har ""mycket stort"" eller ""ganska stort"" förtroende för Eliasson.
Det övergripande förtroendet för svenska myndigheters hantering av coronapandemin är i princip oförändrat sedan decembermätningen då cirka 40 procent uppgav att de har stort förtroende för agerandet och 45 procent uppgav att de har litet förtroende.
",sv,2021-01-05T07:47:20.000Z,https://svd.vgc.no/v2/images/522909ce-434d-42cf-aff5-033c93287a50?h=630&q=80&upscale=true&w=1200&s=510dd895cb81781e43eb2cedb80fb851fad0d166,"[
{
""url"":""https://svd.vgc.no/v2/images/522909ce-434d-42cf-aff5-033c93287a50?fit=crop&h=551&q=80&upscale=true&w=980&s=e521329b86d8aea78c3f19fa9d595384f9750d90""
}
]","Förtroendet för MSB:s generaldirektör är lågt, samtidigt som statsminister Stefan Löfvens förtroende hos svenska folket sjunker, enligt Aftonbladets senaste Demoskop-undersökning.","[
{
""name"":""Marcus Alexandersson/TT"",
""nameRaw"":""Marcus Alexandersson/TT""
}
]",0.8954736,2023-01-15T00:00:00Z,,